.. har jag haft idag. Vi har varit osedvanligt flitiga och tränat 2 gånger. På lunchen la jag ett litet sök med fågel nere vid sjön. Gick sedan ut på åkern och drog iväg en dummy med apportkastaren och jobbade med fotgåendet och stadgan enligt Doubleuse. Hon var lite ivrig i början, men helt tyst. Efter en stund följde hon mig lugnt vid sidan och fick hämta apporten. Prövade då att skicka iväg 2 apporter. Vad gör hunden? Jo, hon lägger sig ner! Sätter sig visserligen för att kolla var apport nr 2 landar, men vilken hit att ha en hund som är så cool att hon lägger sig när man skjuter iväg dummisar! Jag var glad som en lärka! Behöver jag säga att hon var helt tyst också?
Sedan gick vi ner till sjön och jobbade med fotgående hela vägen. Idag var läget helt annorlunda mot igår: inget hässjande, inget pip. Lite ivrig, men fokuserad och följsam. Jag jobbade mycket med vändningar och använde kroppsspråket. Skickade bara när hon var lugn och föll in fint vid sidan. Gick hur bra som helst!
Ikväll blev det lite träning med Mariette och Twist i Hågadalen, fast utan vilt. Jag jobbade ungefär som på lunchen: sköt iväg dummisar och lät henne bara hämta när hon var lugn och följsam. Hade också ett målområde med dummisar dit jag skickade då och då, innan hon fick gå på apporten som skjutits med kastaren. Mot slutet blev hon lite trött och orkade inte riktigt jobba på linjetagen, men för övrigt gick det finfint. Inte ett pip ikväll heller!
Mariette konstaterade klokt: ”Åsa, det handlar nog lika mycket om att DU har fått en metod som du tror på, inte bara en metod som funkar bra på Musse. Du ser helcool ut när ni tränar, hur lugn som helst. Klart det smittar av sig på Musse.”
Så sant, så sant….