Pirayan och stövlarna

Idag har det regnat stora delar av dagen. Urtrist! I morse när jag släppte ut hundarna stannade de på förstubron, kollade in ösregnet och gick in och la sig igen. Inte utan att jag förstår dem…. Under dagen har det varit lite uppehåll emellanåt så de har kunnat vara ute, men eftersom det var lite svalt hade jag dörren stängd. Alltid ett riskmoment med Mocca eftersom familjens Piraya gärna hittar på allehanda hyss. Är dörren öppen kommer hon ofta in och visar sina fynd så man får en chans att rädda det som helst inte ska tuggas sönder, men är den stängd förvandlar hon med förkärlek prylarna till småflis istället.

Efter de senaste dagarnas trädgårdsarbete stod familjens leriga stövlar parkerade på förstubron. Antalet är numera ett par mindre – Lovisas stövlar är perforerade av små vassa valptänder och stövelskaften uppflisade. Det var bara att hiva dem i soptunnan, rädda resten av stövlarna (som låg utspridda på gräsmattan, fast hela tack och lov!) och förpassa den fyrbenta flistuggen inomhus. Det går ju inte att skälla på lilla älsklingen när hon inte tas på bar gärning. Man får morra inombords istället. Mest åt vår egen klantighet. Vi som är så noga med att skydda skor och stövlar inomhus, att vi inte tänker på att ställa undan dem ute! Ja, det är bara att kuska iväg och köpa nya stövlar.

Förutom malören med stövlarna har vi tagit det lugnt idag. Musse verkar lite seg efter gårdagens hårdköring i Vänge så vi tog en promenad i skogen ikväll, det räckte för hennes del idag. Mocca fick också hänga med, den senaste veckan har hon fått följa med på några korta skogspromenader. Hon börjar bli så pass stor nu att hon klarar en liten runda. Hon är så lycklig när hon får följa med och springa lös i skogen på skogsstigarna, snosa runt i blåbärsris och bakom träd och buskar, och sedan tokspringa runt, runt i fuktigt ängsgräs. Sinnebilden av en lycklig hund!

Idag fick Musse för sig att hon skulle lära Mocca sitt bästa trick. ”Hoppa upp på stenarna så får du godis av matte, det funkar alltid!” Jodå, Mocca följer ju Musse som en skugga och knatade förstås upp på stenarna hon också. Mossan var mjuk om hon skulle rasa ner, men stenarna lutade så det gick bra för henne att ta sig upp och ner. Och ett litet godissök på stenen fick de också, förstås! Men för att det inte skulle bli för mycket hårdkörning i skogen gick vi ut på vägen igen, från stenarna som alltid lockar Musse till skogsagility. Det lär säkert bli Moccas specialitet så småningom.

Fästingar, walkup och ”valpträff”

Kuskade till Vänge idag och var med på en halvdagsträning, walkup, på ökl-nivå. Det var sju ekipage, varav flera väldigt rutinerade förare – när jag klev ur bilen och fick syn på Lena Bratsberg började jag fundera på vad jag gett mig in på…. Men vad tusan, man måste ju spänna bågen ibland och testa gränserna lite.

Det blev en väldigt trevlig, nyttig och svår träning. Långa, knepiga markeringar och linjetag och besvärlig terräng (högt gräs, bitvis sankmark, gott om smågranar), varmt och så gott som vindstilla. Hundarna flämtade i värmen – och vi med – men vi kämpade på och knallade fram och tillbaka bland fästingarna. Eländiga kryp! Jag plockade bort åtminstone 6-7 stycken från mig själv och säkert tre gånger så många från Musse medan vi var där. När vi kom hem duschade vi båda, jag tyckte det kröp överallt på kroppen. Usch!

Sju ekipage som går på linje i flera timmar i värmen (med en fikapaus) och hundar som skickas både framför och bakom linjen, väldigt nära ibland…. Och så Musse och jag, ganska orutinerade jämförelsevis, och inte i världens bästa kondition. Samt varmt och fuktigt. Trots det hade jag en hund som inte knallade, som var tyst, klarade att hundar skickades bredvid, framför och bakom henne. De riktigt långa linjetagen (åtminstone 80-90 meter) med terrängbyte (över ett dike och en väg bl.a.) orkade hon inte riktigt fullfölja. Men så långa linjetag har vi inte tränat än. Mot slutet tröt orken, då kom lite smågnissel och hon fick svårare att gå förbi invittrade områden och fotgåendet blev lite hattigt. Annars är är jag jättenöjd med hennes insats. Det var riktigt tuff träning idag och vi är i sanningens namn inte riktigt redo för den nivån, men det känns kul att vi hängde med så pass bra ändå, med tanke på förutsättningarna.

Mocca var med och satt i bilen. Jag hade alla fönster och bakluckan öppna, plus filtar över bakrutorna.  Både för att stänga ute solen och för att skärma av lite synintryck. Eftersom det var mulet en stor del av tiden och regnade till och från blev det aldrig supervarmt i bilen, utan hon hade det bra därbak. När hon fick komma ut och hälsa på de andra hundarna höll hon på att gå i spinn av lycka! Hon snodde runt som ett torrt skinn och försökte hälsa på alla, både två- och fyrbeningar. Särskilt kär blev hon i Reed och Knox, Helenas valpar. Lilla Knox och Mocca busade runt, kröp in under bilen och hade hur kul som helst. Rena valpträffen alltså!

Flera tyckte att Mocca är jättesöt och Helena sa att hon är väldigt fin i kroppen. Kul att de gillade lilla pinglan, fast att hon är jättefin, det visste jag ju redan!

Kalas, regn och lera

Vi inledde dagen med ett par timmar på Nickis Äventyrslek där Frida hade födelsedagskalas för tjejerna i klassen. Fullt ös medvetslös var det som gällde! Sedan hem till vovvarna som hade varit ensamma i några timmar. De var jätteglada att se oss förstås, men visade inte tillstymmelse till stress. De hade nog sovit större delen av tiden. Det är jätteskönt att Mocca klarar sig några timmar om hon har Musse som sällskap.

På eftermiddagen kuskade vi till Plantagen och tokshoppade växter. Vi håller på och gör en perennrabatt vid trädäcket och ville gärna få tag i växterna idag. Åskmolnen hopade sig medan vi var där så vi gav järnet för att hinna klart innan regnet började vräka ner. Vi hann precis, på väg hem började det regna! Sedan stod Lasse i ösregnet och grävde ett par timmar. Grannarna tror väl vi är tokiga, men det är ju klart lättare att gräva när jorden är blöt så det var lika bra att köra på.

Rosen Abraham Darby, en jättesöt Austinros som blir ganska hög och blommar långt in på hösten, och klematisen (C. Vitalba, vit, småblommmig) är nu nerpetade i backen. De får klänga mot spaljen. Imorgon ska vi plantera riddarsporre, höstanemon, vit och blå stor klocka, solhatt, lavendel och salvia. Och den söta violen V. Labradorica (blir ca 10 cm hög), vilken labradorägare med trädgård kan motstå den?

I höst ska vi komplettera med lite lökar så vi får lite blomsterfägring tidigt i vår. Rabatten går i blått, vitt och rosa, med enstaka inslag av gult. Tanken är att den ska blomma från vår till höst, men som med allt trädgårdsarbete kanske en del blir över förväntan, medan annat inte funkar alls. Det är bara att vänta och se!

Summan av regn + uppgrävd jord är i alla fall geggamoja. Toppenkul sa Mocca! (misstänker att hon har en mullvad i generna, hon gräver jämt!) Någon (inte jag!) glömde stänga ytterdörren när lillpinglan skulle ut och kissa. Gissa hur golvet såg ut? Eller vilken liten hund som fick pröva duschen för första gången ikväll?

Utflykt i det gröna

Ikväll träffades Kattis, Helena, Mia och jag vid UBK och gick en bit ner i Hågadalen och tränade dirigeringar mot målområden. Gräset på ängen var jättehögt och vegetationen vi passerade på vägen var tät så det var nästan lite djungelkänsla att träna i allt det gröna. På grund av det höga, täta gräset blev vittringsförhållandena rätt svåra. För att inte tala om att hundarna knappt såg något när de satt ner! Gräset växte över deras huvuden. Vi kortade därför ner avstånden för att det inte skulle bli toksvårt och tog med hundarna fram så de fick se när vi gjorde i ordning områdena. Trots det var det rätt svåra förhållanden, men jag måste säga att hundarna var jätteduktiga, med tanke på den knepiga terrängen. Alla sprang åt rätt håll, tog dirigeringar och kom in med apporterna. De fick verkligen använda sina näsor idag eftersom dummisarna inte var lätta att hitta i grönskan. En riktigt nyttig övning visade det sig!

Tiden och orken räckte inte till att träna lydnad med Mocca idag, men vi jobbar vidare med kontaktövningar inomhus, som t.ex. att vänta på ett varsågod vid matskålen. Hon lär sig verkligen jättesnabbt, det räcker ofta med ett par försök så gör hon rätt. En jätteduktig liten tjej – och ett riktigt busfrö! Nyss röjde hundarna som galningar i hallen och hon tuggade på Musse som skrek i högan sky! De fick rött kort och utvisning i trädgården en stund.

Klicker, lydnad och linjetag

Igår kväll var jag hos Sanna och fick lite grundläggande träningstips inför Moccas framtida karriär som tävlingslydnadshund. Jodå, hon ska ju förstås jakttränas, men min plan är att tävla en del lydnad med henne också. Åtminstone till en början. Lydnadsträningen är ett jättebra sätt att jobba upp följsamheten och kontakten, något som man har stor nytta av även i jaktsammanhang.

Till att börja med jobbar vi mycket med kontakt, följsamhet och position vid sidan. Lilla pinglan har otroligt lätt för att lära, är väldigt signalkänslig och svansen gick som en propeller när vi tränade. Det syntes att det var jättekul att träna med matte! Sanna spelade in allt på film och vi kikade på den efteråt och diskuterade tillsammans. Jättenyttigt att se sig själv med hunden. Det blir verkligen tydligt hur man ska stå/göra/agera för att få till övningarna på rätt sätt.

Idag har vi fortsatt träningen på hemmaplan. Började med ett kort klickerpass – klickern är suverän som belöningsförstärkare, inte minst i lydnadsträningen, och Mocca greppade såklart konceptet supersnabbt. Efter en kort stund satt hon med blicken nitad vid mitt ansikte, trots att jag hade en öppen hand med en köttbullebit någon decimeter från hennes ansikte. Fokus var ordet för dagen!

Musse fick sig också en duvning ikväll. För hennes del blev det en cykeltur och dirigeringsträning. Testade att skicka på dolda linjetag och slänga bollar framför henne med kastaren när hon sprungit några meter, men hon är för rutinerad och genomskådade det direkt, så jag fick lägga upp träningen lite annorlunda, mot målområden, med och utan störning osv. Hon jobbade hyggligt ändå, även om det inte blev träning på att få ut avstånden som jag egentligen hade tänkt. Men för att det ska funka behövs det mer retning – konkurrens av andra hundar, arbete i vatten, skott eller vilt – så det får bli en annan gång.

Jobb, shopping och lite träning

Just nu tillbringar jag dagarna framför datorn och skriver för glatta livet – ett tiotal artiklar ska skrivas före semestern. Lite trist eftersom barnen är lediga, men det blir ju pengar i kassan och chans att göra roliga saker sen så jag får tänka positivt. Barnen varvar tv-tittande med datorspel, pyssel och lek med kompisar. Vädret är lite halvtrist och lockar inte riktigt till utelek, men vi håller tummarna att det snart blir bättre. Musses eksem ser i alla fall bättre ut, så i hennes fall är det bra att det är lite svalare väder.

Igår tokshoppade jag ett par timmar på IKEA på kvällen. Var egentligen på jakt efter skrivbord och lite annat till Frida som fyller år imorgon, men kom hem med massor av andra prylar. Typiskt IKEA-syndrom! Ett fynd var ett par stora vita plastlådor, stapelbara, med vikbara lock (halva kan vikas upp) att ha till hundmaten. Skönt att slippa ha två stora fodertunnor bredvid varandra. Att de är stapelbara är ett klart plus.

En cykeltur med Musse för att jobba upp kondisen som blivit risig senaste månaden och ett litet träningspass i trädgården med Mocca hann jag också med på kvällen. Mocca fick träna följsamhet i koppel och sedan fick hon apportera en dummy några gånger. Prövade en normalstor dummy för att se hur hon skulle hantera den. Efter den första förvåningen – vad stor den är! – greppade hon perfekt, rakt över. Och som vanligt snabbt ut och snabbt tillbaka till mig. Härligt att se hennes glädje i att apportera, och att det är självklart (än så länge! ) att komma tillbaka till matte med apporterna.

Nu blir det fokus på följsamhet, stadga, kontakt och fotgående de närmaste månaderna. Lite annan träning blir det väl också, men minimalt med apportering. Att jag har en vovve som älskar att apportera, det framgår redan med önskvärd tydlighet! Ikväll ska vi till Sanna och få lite träningstips, ser fram emot det!

Städdag och lite kvällsträning

Idag har vi storstädat hela dagen. Lasse putsade bl.a. alla fönster på nedervåningen, medan jag röjde och städade i tvättstugan, tvättade vinterkläder m.m. Ett urtrist jobb, men himla skönt att få det gjort! Barnen hjälpte till med lite fönsterputsning, men ägnade sig annars åt egna aktiviteter idag. Hundarna fick inte heller så mycket uppmärksamhet, men vädret var fint så de var ute i trädgården större delen av dagen.

På kvällen tog jag en cykeltur med Musse och tog med mig några dummisar. Stannade vid en åker och la ut ett linjetag med flera på rad med vind från höger. Skickade vänster om linjen och trevligt nog så gick hon upp fint i vind, stannade och plockade dummisarna i tur och ordning. Testade att slänga lite dummisar som störning när hon var på väg in, men det var inga som helst problem.

Sedan prövade jag att kampa med henne för att få henne lite mer taggad. Det funkade jättebra! Hon blev väldigt alert och tempot gick upp både på ut- och tillbakavägen. Har nu bestämt mig för att leka och kampa lite oftare med henne så hon inte tröttnar på dummisarna som är ”second best”, jämfört med vilt som hon älskar och kan jobba med hur länge som helst. Det märks att jag har en hund som varit med ett tag. Ställer onekligen krav på att jag varierar träningen!

När vi kom hem fick Musse vila, medan Mocca och jag gick ut i trädgården och tränade kontakt och följsamhet i koppel. En liten början till fotgåendet, men utan kommando förstås. Hon hängde med riktigt bra, även när jag vände åt olika håll. Däremot fattar hon inte att hon ska sätta sig vid sidan utan parkerar sig gärna rakt framför och tar ögonkontakt när jag stannar. Hon vet ju att det brukar vankas en godbit om hon sitter ner på rumpan framför matte, istället för att hoppa!

Vi avslutade med lite lek med bollen. Jag rullade iväg den en liten bit på backen och lät henne springa och hämta. Hon stack snabbt iväg och kom lika snabbt tillbaka. Varje gång gosade och busade vi en liten stund och när jag försiktigt tog i bollen och sa ett mjukt ”loss” släppte hon direkt och jag rullade iväg den på nytt. En jättekul lek tyckte Mocca! Hon hade nog kunnat fortsätta ett bra tag till, men vi slutade när det gick som bäst. Vill inte riskera att jag drar upp henne för mycket med bollar (därför inga kast, bara rull på marken), det viktiga är ju att få till en bra känsla kring apporteringen – att hämta och lämna till matte. Och det verkar faktiskt funka riktigt bra. Härligt!

Midsommar

Igår åkte vi till Hammarskog med barnen och hundarna för traditionellt midsommarfirande med midsommarstång, dragspelsmusik, tombola, fiskdamm, sockervadd m.m. Massor av folk och rätt mycket hundar, men vi hittade en plats ganska långt bak där vi hade gräs + en häck närmast bakom ryggen så hundarna kunde koppla av rätt bra eftersom det inte var spring runt oss på alla sidor.

Massor av folk i parken, Hammarskogs herrgård skymtar i bakgrunden. Midsommarfin Lovisa med hundarna.

Idag har vi varit nere på stan ett par timmar, fikat i stadsparken, matat fåglarna i Svandammen och haft det skönt. Hundarna tog det lugnt och kunde vila ganska bra i parken. Vid Svandammen var de såklart väldigt intresserade när flickorna matade fåglarna, framför allt Mocca som inte varit där tidigare. Musse har lärt sig att det aldrig vankas fågel när vi är där och tar det rätt coolt.

Fågelmatning och två fågelskådare.

Två coola tjejer i parken. Musse slaggar vid rabatten, Mocca på picknick-filten.

Massor av fina klätterträd i Stadsparken till alla barns förtjusning, även våra!

Ha en bra fortsättning på helgen, alla som tittar in!

Lunchbus och viltapportering

Idag gick Lovisa och jag en liten runda i Gipen med hundarna på lunchen. Mocca som var lös var på bushumör. Hon försökte få fart på tant Musse som bara ville gå och nosa! Stilstudie följer här.

Liten och stor vovve på äventyr. Ville du nåt matte? Ok; jag kommer! (gissa vem som lyssnar bäst på inkallningssignalen?

Jag vill busa! Nä, håll dig på mattan unge! OK, vi nosar väl då….

Nu ikväll åkte Helena och jag till Dalkarlskärret och la ut ett sök till Musse och Mixa. En solig och härlig kväll! Båda hundarna var jättetaggade och sugna på att jobba, det märks att vi inte har kört med vilt på ett par månader! Båda jobbade jättebra och fick turas om att hämta två fåglar åt gången. Jättenyttigt med passivitetsträning för vovvarna medan de väntade på sin tur, ungefär som på ett B-prov (fast utan skott).

Sedan satte vi in hundarna i bilarna igen och tog ut Mocca som fick prova vilt för första gången. Vilken hit! Hon blev som väntat tokglad och rusade runt, runt med sina fåglar och fram och tillbaka mellan mig och Helena för att visa upp dem. Ingen tvekan om att lilla pinglan gillar att apportera vilt! Duvan apporterade hon jättefint, höll den precis rätt. Kråkan fick hon också med sig, fast där släppte hon efter ett tag och tog tag i vingen och släpade den. Testade med en gräsand också, bara för att se hur hon skulle bete sig. Först greppade hon kring halsen, sedan i vingen. Men den skulle in den också. Kul att se vilken apporteringsvilja det finns i det lilla pyret! Nu ska vi inte köra med vilt på ett bra tag, men det var verkligen härligt att se hennes glädje när det plötsligt fanns fåglar att apportera!

Bra grepp på duvan! Sedan full fart till matte för att visa fyndet! Matte har dock fullt sjå att hinna krama sin vovve som bara vill springa runt, runt i glädjefnatt!

Ganska bra grepp på kråkan också. Anden var däremot lite stor. Men man kan ju alltid dra den i vingen….

Rakad hals

Kände en liten klump i pälsen på Musses hals igår, trodde först det var en fästing men insåg att det var våteksem. Det var rätt knepigt att klippa under hakan så idag kom Kattis med rakapparaten och hjälpte mig att raka av pälsen. Så här eländigt ser det ut:

Nu blir det inga bad förrän eksemet har läkt ut. Jättetrist! Jag lyckades få bort ett våteksem för ett par år sedan utan antibiotika så jag hoppas det går bra den här gången också. Det gäller att hålla det rent och torrt och det lite svalare vädret just nu är i alla fall perfekt från läkningssynpunkt. Det verkar inte klia så mycket så jag håller tummarna att det hinner läka innan det slår om och blir riktigt varmt igen.