Fullmatad helg

En trevlig och fullmatad helg är snart tillända! I fredags kom min mamma hit och tog hand om barn och hundar så att jag och Lasse kunde susa iväg till Friiberghs Herrgård, strax utanför Örsundsbro. Vi hade bokat in oss på en övernattning med julbord som bestod av en fantastiskt god skaldjursbuffé. Tänk att få äta så mycket man bara orkar av hummer, ostron, krabba, räkor, musslor och andra läckerheter! Jag som älskar skaldjur var i sjunde himlen! Till detta drack vi en otroligt god riesling som var pricken över i. I övernattningen ingick dessutom ett härligt eftermiddagsfika med flera olika sorters läckra smörgåsar och bakverk och sedan glögg före middagen. Vi hade skippat lunchen tidigare på dagen, vilket rekommenderas, för allt är så otroligt gott att det är svårt att äta ”lagom” mycket. På morgonen väntade en ljuvlig frukostbuffé på oss. Ja, man behöver sannerligen inte åka hungrig från Friiberghs!

På lördagen stannade min mamma här. Vi bakade pepparkakor, satte upp stjärnor och ljusstakar och festade på surströmming på kvällen. Jättegott! Lasse som är av principen ”jag kan äta surströmming om jag är tvungen, men avstår helst” åt middag med barnen, innan vi öppnade burken.

Idag var det dags att kuska iväg till Wij igen och fortsätta Moccas grundkurs. Det duggade, var mörkt och omkring 4 plusgrader så vädret var verkligen inte på vår sida, men träningen var som vanligt trevlig. Vi fortsatte med teckenträningen, gick bl.a. igenom  höger- och vänsterdirigering. Och vi tränade kontakt, inkallningar m.m. medan Anita sköt skott. Mocca jobbade fint, men blev rätt trött i skallen efter ett tag och var lite gnällig. Nåja, hon var inte ensam om att vara trött – jag känner mig rätt mör själv efter den här helgen.

Årstidsväxlingar

Ena dagen snöstorm, minusgrader och man vadar till knäna i nysnö. Nästa dag sydlig vind, plusgrader och vägar som ”rinner bort” under fötterna. Idag har jag klafsat omkring i snömodden, vadat till fotknölarna i vatten och försökt att inte drutta omkull i blötan. Bitvis har det varit glashalt. Ungarna kom hem och var blöta om fötterna. Kängorna hade läckt så det är dags att plocka fram gummistövlarna igen. Från vinter till vår inom loppet av ett dygn. Mörkret och bristen på fågelsång avslöjar i och för sig att det inte är vår, men det är verkligen snabba kast mellan vädertyperna just nu!

Årstiderna växlar också på min farstukvist. Fast där handlar det om ekologiska grönsaker och frukt. Vi abonnerar på en mixlåda med frukt och grönt varannan vecka. Ställer ut den tomma trälådan från förra gången på trappen och får den utbytt mot en ny. Innehållet skiftar beroende på säsong. Lådan ställs i en termobox så jag behöver inte ens passa leveransen. Praktiskt! Det är jättefin kvalitet, goda och härliga grönsaker och frukter, ofta lite annorlunda och roliga sorter, och så får man några trevliga recept på köpet dessutom. Idag hade jag gjort en extra beställning, en jullåda med ekologiska godsaker: choklad, nougat, nötter, marsipan, pepparkaksdeg, kakor, bröd m.m. Lite lär vi väl smaka på till advent, men annars får jag nog gömma lådan om vi ska lyckas spara något till jul.

Stadgeträning med rådjur! På kvällspromenaden i Gipen sprang plötsligt 3 rådjur ut framför oss på gärdet, ca 20 meter från hundarna. Mocca var vänd åt mitt håll och kom på inkallningen, men Musse stod och tittade på dem en liten stund innan hon kom. Då bestämde jag mig för att det var ett utmärkt tillfälle att träna stadga med viltstörning! Jag hade hundarna lösa vid sidan, kommenderade fot och så gick vi fram mot rådjuren. De var väldigt nyfikna och stod stilla och tittade tills vi var kanske 20 meter från dem, då sprang de sin väg. Båda hundarna hade såklart stenkoll på rådjuren, men ingen av dem gjorde någon ansats att sticka utan höll sig fint vid sidan. När jag släppte dem fria tänkte jag att de kanske skulle dra iväg åt samma håll som rådjuren, men de nosade bara lite och gick sedan med mig. Skönt! På nästan exakt samma ställe fick jag faktiskt stopp på båda två tidigare i höstas. Då hann de se rådjuren före mig och drog iväg i en tokspurt efter dem, men båda stannade på stoppsignalen och kom tillbaka när jag kallade in. Otroligt skönt!

Det är nyttigt med snö

Gick en sväng i Hågadalen på lunchen. Inledningsvis gick det finfint: upptrampat och bra på grusvägen genom skogen. Knallade på i ganska god fart medan hundarna yrde runt, de tog en sväng in i skogen mellan varven och kom sedan tillbaka till mig på vägen. Vi genade genom skogen och tog Linnéstigen ner till Hågadalen för att gå längs med ån tillbaka. Underbart! Snötyngda grenar. Klippöverhäng med snö ovanför våra huvuden. Knarrande snö under mina fötter. Annars helt tyst, så när som på någon enstaka fågel. Ett härligt vinterlandskap, trolskt och vackert!

Klev över färisten på väg in i hagen och tjoff, så satt jag fast med snö upp till låren. Borde ju ha insett i förväg att det skulle vara liiite mer snö ute på de öppna ytorna än uppe i skogen! Men gå tillbaka samma väg? Nä, det ville jag inte. Det gick inte fort, men framåt kom jag i alla fall.

Alldeles sjöblöt av svett kom jag tillbaka till bilen. Till och med hundarna såg lite trötta ut, men de hade ju också kämpat i snödrivorna. Ja, vi fick verkligen ett rejält motionspass idag, alla tre. Det är nyttigt med snö!

Apropå nyttigheter så ger snön bra tillfällen att träna stopp/stanna kvar när skidåkarna svischar förbi. Uppe i Gipen kommer det då och då någon och kör om oss när vi är på promenad. I början när de hörde ljudet av skidorna stod hundarna och kikade ut i mörkret. Det syntes att de undrade vad tusan det var för något som närmade sig. Skidspåren går längs med och korsar ibland våra promenadvägar så jag brukar blåsa stopp och sätta dem när jag ser att en skidåkare är på väg åt vårt håll. Hittills har de skött sig exemplariskt, satt sig och bara tittat på alla som passerar. Duktiga vovvar!

Vinterlycka

Vi njuter i fulla drag av det vackra vintervädret just nu! Förutom en kall nordanvind så har det varit jättehärligt idag. Massor av snö att pulsa omkring i – både för mig och hundarna. Men jag upptäckte idag att Musse är en listig general, hon började knalla efter mig på ängen och lät mig spåra i djupsnön. Hon hade precis busat med Mocca så hon var lite trött. Visserligen hade jag själv snö till knäna så det var rätt tungt att gå, men hon hade å andra sidan snö upp till halsen – och det slapp ju jag i alla fall.

Träningen ligger på is just nu, eller på snö för att vara  mer exakt. Lite lydnad blir det förstås, inkallningar och fotgående och andra nyttigheter, men för övrigt bidar vi vår tid. Fast det lär nog blir träning snart igen. Enligt SMHI ska det bli omkring 6 grader varmt redan till helgen. Trist att snön försvinner så snabbt! Å andra sidan är det Wijträning igen på söndag och det är ju förstås liite skönare om det inte blåser kall nordan och är minus 10 just då!

Snöiga fyspass

I natt stormade det, men snöade inte så mycket. Under förmiddagen mojnade det, men började å andra sidan snöa mer. Till och från under dagen har det fullkomligt vräkt ner. På lunchrundan snöade och immade glasögonen igen så jag knappt såg handen framför mig där jag gick. Onekligen rätt jobbigt, det var som att gå omkring i mjölk ungefär! Allt var vitt: marken, träden, husen, himlen – allt flöt in i vartannat och det blev svårt som sjutton att bedöma avstånd. En mycket märklig, lite surrealistisk känsla!

Uppsala vid lunchtid idag. Foto: UNT

Att pulsa omkring i flera decimeter djup snö i nästan en timme tar på krafterna. Inte ens gatorna var plogade mitt på dagen så jag var rejält svettig när vi kom hem från lunchrundan. Men på hundarna märktes det knappt: de springer, hoppar, brottas och ger järnet genom snödrivorna, alldeles oavsett om vi har varit ute i en kvart eller i en timme. Vilken järnkondis!

För egen del har jag motionerat ännu mer och även skottat snö, vilket lär kännas i ryggen imorgon…. Tanken var att skotta rent på uppfarten så jag kunde stänga grindarna mot gatan och låta hundarna vara i trädgården och busa. Men nu har jag tänkt om. Sudden och Zäta, två trevliga goldenkillar, kom nämligen förbi och vips! så hade Mocca seglat över staketet! Vilken himla tur att jag stod på tomten och såg när det hände. Puh!

Hon har aldrig prövat tidigare och nu är det ju rätt mycket snö så det var lättare att ta sig över. Men det är bara att inse att hon inte bara springer mycket snabbare än Musse, utan även hoppar betydligt högre. Musse har visserligen hoppat uppåt 90 cm när vi har tränat på klubben, men har aldrig visat några tendenser att försöka ta sig över staketet. Det har känts skönt med tanke på att det är så mycket hundar i området och en hel del trafik utanför tomten. Men nu får vi har koll på ”odjuren” när de är ute. Några fler seglatser över staketet vill jag inte veta av.

Wijträning

Idag kuskade jag och Mocca till Wij för vår grundkurs, tredje gången idag. Vi repeterade lite och prövade lite nytt. Det blev bl.a. inkallningsträning med störning, Kian stod strax bredvid och triggade först med godis och sedan med en dummy. Vi prövade också inkallning efter skott (Jörgen sköt med bössan en bit bort). Och vi tränade linjetag från tre olika avstånd, började vid ca 20 meter och backade en bit i taget tills vi skickade från ca 50 meter. Vi hann också träna på ”ut” och prövade lite närsöksträning. Vi fick bl.a. lära oss hur vi tränar in rätt ”dammsugarteknik” med hunden riktigt nära oss.

Det blåste och snöade mellan varven så det blev inte så mycket bilder idag, förutom några i början.

Peter och Anita ger goda råd och träningstips. Katarina med Alliz och Maggan med Liva lyssnar. Mocca lyssnar också spänt, kanske hon lär sig något rent av?

Mocca jobbade riktigt fint på linjetaget, gick spikrakt i god fart och lämnade fint i hand samtliga gånger. Hon var också väldigt följsam och fokuserad på inkallningarna och gjorde inte minsta försök att dra iväg efter godis eller dummy. Skottet var spännande, hon tittade länge på Jörgen, men när jag fick kontakt och kallade in kom hon direkt. Trevligt! Närsök har vi ju hunnit träna lite redan, så hon börjar ”dammsuga” när jag ger tecken. Men Anita visade hur jag bör jobba för att få henne att börja leta precis där hon står, istället för att ta ett kliv framåt innan hon sätter igång. Jättebra tips! Det ska vi hålla oss till framöver.

På hemvägen från Wij blev det riktigt hård vind, bitvis tätt snöfall och snödrev så jag höll 60-70 km hela vägen. Riktigt busväder! Hundarna älskar i alla fall snön, jag hann inte mer än släppa ut Mocca ur bilen här hemma (hon sov som en gris hela vägen) förrän hon började rusa runt i trädgården och kasta sig fram i snöhögarna. Och Musse var inte sen att haka på förstås! Nu ikväll blåser det så hårt att det inte gick att gå i Gipen, jag fick hålla mig på vägarna i området. Hoppas det mojnar lite till imorgon!

Önskar alla en skön söndagskväll i stugvärmen!

Snöyra

Kände mig lite hängig när jag vaknade idag så jag ställde in träningen. Tog en skön promenad med familjen på em istället. Mocca som aldrig har sett snö tidigare höll på att få tokfnatt i morse när hon kom ut. Hon for omkring som en stolle i trädgården. Båda hundarna var helt saliga och ville inte komma in på ett bra tag. Frida hann knappt äta frukost förrän hon hade fått på sig overallen och försvann ut till hundarna. Otroligt härligt att vi äntligen har fått lite snö! Vi njuter av allt det vita och vackra, allihop!

Vårt hus gör sig så bra i vinterskrud. Snacka om att bli snöpulad! Tiggarhunden Musse hoppar alltid upp på stenar, idag fick hon sällskap av Lovisa. Vackert med snö och sol! Söta hundar som sitter fint får såklart en godisbit!

Tur

…att vi har en trädgård som hundarna kan få vara i när matte har migrän och inte orkar gå på morgonpromenad.

… att det finns medicin som tar bort eländet, även om det tar ett tag. (Maxalt heter undermedlet, dyrt men det enda jag prövat som faktiskt funkar)

… att jag har snälla och goa hundar som tycker att några timmar med matte i soffan är helt okej

… att promenadstråken inte är långt borta, när vi äntligen kom ut en sväng, mitt på dagen

Usch ja, migrän är ett elände, men numera drabbas jag tack och lov inte så ofta. Är på bättringsvägen och hoppas vara fit for fight igen imorgon när lite träning med kompisarna står på programmet. Och på söndag ska vi till Wij igen. Inte en chans att jag missar det, de får bära in mig på bår om det behövs!!

Skämt åsido,  ha en bra helg, alla hundvänner!

Smått och gott

En liten tax gick klockrent på sitt livs första drevprov och knep såklart ett förstapris! Stort grattis till duktiga Valsa som satte ribban för husets labradorer. Och grattis till husse och matte, Anita och Jörgen, också såklart.

(Foto: Norrblom)

En liten valp blir snabbt stor. På bilderna från sin första tid hos oss är Mocca söt som socker och redan i färd med att knycka Musses tuggben! Vi önskar Speja, matte Sofia och kennelmamma Anita lycka till med tillökningen. Vilken jul ni får i år!

Ett litet glas glögg måste man unna sig mellan varven. I synnerhet när värmepannan trilskas och husets övervåning känns som källarvalven på Uppsala slott. Burr! Då är det skönt att ta sig något värmande.

Teckenträning

Testade mina nya dummisar från Hundsystrarna idag. De vita är jättebra för linjetags- och teckenträning. Eftersom de är fyrkantiga i botten står de stadigt och syns jättebra – vanliga dummisar trillar ju lätt omkull. Närsöksdummisarna är lätta att gömma och ytan avger ganska lite vittring så hundarna får jobba extra för att hitta dem. Testet utföll till belåtenhet! Jag är helnöjd så här långt.

Vi började med en jättebra övning som jag fick lära mig av Maria Sundberg på campen på Bispgården, förra sommaren. Jag tog med Mocca och lät henne se när jag ställde ut en dummy, sedan satte jag henne ner med dummyn ett par meter bakom ryggen. Gjorde en inkallning som gick jättefint, belönade och skickade sedan på ett rakt linjetag. Det gick lika bra det. Gjorde om övningen, men nu blåste jag stopp när hon kommit ungefär halvvägs på inkallningen. Hon såg lite förvånad ut och gick några steg innan hon stannade – vi har ju inte tränat stopp på det sättet tidigare – men satte sig ner. Duktig flicka! Jag höll henne sittande några sekunder och berömde med rösten. Sedan sa jag ”ut!” och la på handtecknet. Hon såg lika förvånad ut nu för det har vi inte heller tränat tidigare. Men vände sig om, fick syn på dummyn och pep snabbt iväg och hämtade den. Härligt! Nöjde mig där, men ska fortsätta träna på samma sätt och successivt förlänga avståndet mellan oss och sätta henne närmare dummyn. Starkare dragning bakåt innebär ju större störning och är jättenyttigt när vi tränar inkallning.

Övningen är också smart eftersom jag kan bygga på och försvåra i princip hur mycket som helst. På sikt, när vi har tränat in höger- och vänsterdirigering, kan jag variera en rak inkallning med att stoppa och skicka höger, vänster eller ut. När hon blir riktigt duktig så ska hon i princip kunna styras förbi en dummy och vidare till nästa. Dit har vi förstås en bra bit kvar, men hon är så lyhörd och lättränad så jag tror det kommer att gå som en dans! (man ska ju tänka positivt, eller hur?

Vi gick vidare ut på ”vår” träningsäng och jag satte upp 4 dummysar på linje. Mocca gick som tåget och plockade alla i tur och ordning, att det var ett dike innan den sista märktes knappt.

Musse fick också träna lite, men jag gjorde övningen lite svårare för henne. Tanken var att hon skulle gå rakt fram och ta dummy i mitten först, innan hon fick ta de andra på en höger- och vänsterdirigering. Men hon var sällsynt tjurig idag och ville inte alls ta mina kommandon. Hon går gärna dit hon själv vill, istället för att ta mina dirigeringar. Intressant nog så är hon ofta mer lyhörd och lättstyrd på dolda dummisar. Nå, jag kämpade på en stund tills jag fick henne ta dummisarna i den ordning jag hade bestämt. Skam den som ger sig!

Vi avslutade med att pröva minidummisarna. Jag vittrade in ett litet område och gömde dem under gräset på ängen medan hundarna såg på och sedan fick de ta in två var. Trevligt nog så har Mocca lågt tempo och slår ner nosen direkt när jag ger närsökstecken. Det gjorde att hon hittade en dummy som Musse sprang rakt över – hon hade lite för hög fart i början, innan hon började jobba. Sedan gick det däremot som en dans. Det märks att det är skoj med närsök, svansarna viftade frenetiskt på båda två medan de jobbade.