Biffiga brudar och kloka kvinns

Mocca, 9 månader + 1 dag gammal. En stor, men ändå liten dam, med mycket spring i benen och massor av ”will to please”. 25 kg tung, men inte alls tjock utan alldeles lagom. Liksom sina systrar är hon högväxt, lång i kroppen och kraftig byggd, men välproportionerlig. De ”biffiga brudarna”, systrarna Liva och Extra, är snäppet högre och aningens tyngre men lika snygga de. En knippe stiliga valpar, kort sagt, som kennelmamman kan vara stolt över!

Kennelmammor är ofta kloka kvinns, så även denna. Vi pratades vid idag och kom till den gemensamma slutsatsen att det är läge att lägga jaktträningen på hyllan någon månad. Jag tycker mig se lite tendenser till uppladdning hos pinglan, trots sparsam och lugn träning, utan kast eller skott. Men en ökad förväntan på att få jobba har ändå smugit sig in. Dessutom är ett löp helt klart på gång (två av systrarna har redan löpt), med allt vad det innebär av mental ”härdsmälta”, så vi tar en time out och ägnar oss åt annat ett tag. Det blir mycket ”aktiv passivitetsträning” utanför COOP Forum och IKEA. Men också mer enskild träning med var hund för sig. Och så ska vi lägga lite mer tid på viltspårandet, om bara snön försvinner.

Idag har det varit gräsligt halt och slaskigt blött. På en och samma dag. Uppsalavintern kan jag var utan. Snälla tomten: Ge mig en ordentligt vinter, med snö och kyla, eller ge mig barmark så jag kan träna hund. Tack.