Vårpremiärer

Dagen har präglats av diverse premiärer. Första cykelturen, första doppet och Moccas första sök på hemmaplan. Dessutom har det varit över 10 grader varmt för första gången i år! Inte dumt alls!

Vi susade iväg till UBK på lunchen och jag började med att lägga ut ett sök med 5 dummisar till Musse i skogen intill. Sedan tog jag stavarna och vovvarna och gick en sväng i dalen. Båda yrde omkring som höns och var tokglada, vårkänslor kanske? Mocca for upp och ner, fram och tillbaka i diket och hoppade över det rinnande vattnet. När vi gått en bit ville hon såklart ner i Hågaån, men jag tycker hon kan vänta lite med att bada, isen ligger trots allt kvar längs kanterna här och var. Jag kallade in, belönade, tog in i fot en bit, och lät dem vara lösa igen. Det tog inte många sekunder förrän hon skulle ner i ån igen. Precis när jag satte pipan till munnen för att kalla in hörde jag ett ”plums!” följt av två flygande änder. Suck… Nåja, vovven kom på pipan, skakade av sig det kalla vattnet och var precis lika glad som innan. Nu blev det strikt fotgående en stund tills vi hade passerat ån.

Som tur är så var solen framme, annars hade det väl varit risk för vattensvans, men jag vände ändå och gick tillbaka till bilen för att försöka få henne torr så snabbt som möjligt. Fast jag tror hon sprang sig torr, hon var inte still många sekunder. Vid bilen stoppade jag in Mocca och lät Musse gå söket. Hon verkade jättetaggad och drog iväg i en faslig fart. Men sen tog det stopp, jag såg henne lunka omkring och var ganska säker på att hon gick förbi en dummy. Märkligt? Så fick jag plötsligt se hur hon bytte och fortsatte leta. Då sa det ”pling!” i hjärnkontoret. Jäkla vovve, hon har minne som en elefant! Vi har ju kört viltsök på samma plats ett par gånger förut. Trots att det är ett år sedan, eller mer, kommer hon ihåg det. Megabesviken över att det inte låg pippilurar i terrängen alltså! Hon tog in några till sist, men inte alls med det tryck hon brukar ha. Dummisar är verkligen ”B” i hennes värld. Finns inget som är så skoj som vilt nämligen.

Hon var inte sugen på att ta in den sista så jag lät den vara och bytte hund. Vi gick in i skogen, hittade en glänta där jag placerade ut två skålar på linje, la några små köttbullebitar i båda och sedan jobbade vi med fotgående, position vid sidan, förflyttningar i sidled och vändningar på stället. Började med koppel men gick snabbt över till fritt följ eftersom hon höll positionen bra. Så fort hon höll bra position, följde fint när jag vände eller flyttade mig, berömde jag, sa varsågod och pekade mot en av skålarna. Hon fattade snabbt galoppen och for iväg som ett jehu och smaskade glatt i sig av godbitarna. Sedan kallade jag in, såg till att hon kom i rätt position, sa stanna kvar och fyllde på nytt godis. Så fortsatte vi en stund och det gick lysande! Det här var en övning som godisgrisen gillade!

Mocca har alltid varit enormt lättlärd och alla slags belöningar – godis, bollar, bus – är uppskattade. Nu körde jag med externbelöningar idag för att träna fot på ett mer belönings- än kravfokuserat sätt. (Kraven kommer ju in i bilden ändå, snart nog) Vi ska fila vidare med fotgående och position, ställa ut fler skålar, lägga på mer störning och vi ska förstås träna i lite olika miljöer. Tanken är att köra varje dag, men bara några få minuter åt gången.

Avslutade med ett litet test. Vi stod precis nedanför knallen där Musse hade vimsat omkring på sitt sök. En dummy låg kvar. Skulle jag testa att skicka Mocca? Hon hade vinden mot sig, rätt vittringsförhållanden för en nybörjare alltså. Jag bestämde mig för att pröva, satte henne ner och gav söktecken och hon började söka direkt. Jag såg henne till och från och hon ringade jättefint, letade sig allt längre ut. Jag stod beredd med en dummy, tänkte slänga ut den och låta henne hitta den på väg in, om hon visade tecken att inte hitta. Men det tog inte ens en minut tills hon dök upp med dummyn i munnen. Det blev några extra köttbullebitar till min lilla pickup-vovve! Himla skoj att se henne jobba så fint, trots sin orutin.

Ska ge mig ut och cykla lite med hundarna i veckan också, om vårvädret håller i sig. Mocca får börja med att gå bredvid medan jag leder hojen, men hon lär sig nog rätt snabbt så jag hoppas vi kan ta någon tur mot slutet av veckan. Musse är ju däremot van att hänga med på cykeltur så henne ska jag ta med på en runda ner till sjön. Jättehärligt att kunna cykla igen, det har jag verkligen saknat!

Östra fyller 30

Dags för lite reklam: LRK Östra firar 30 år i år. Hipp hipp hurra! Jubileet kommer att firas på allehanda sätt, bl.a. planerar klubben en jubileumshelg i höst där en av dagarna troligen kommer att bestå av ett wt.

Jag och två till från östra ska delta på Labradorklubbens provledarutbildning i Fjällnora i slutet av april. Vi får utbildningen betald av östra mot att vi arrangerar två stycken wt åt klubben före utgången av 2012, plus är med och arrangerar ett wt under jubileumshelgen i höst. Mycket jobb förstås, men skoj! Självklart ska vi se till att det blir ett riktigt superbra wt! Se där, nu har jag stuckit ut hakan ordentligt. Upp till bevis i höst alltså!

Oplanerad shopping

Idag blev det en oplanerad shoppingtur ner på stan eftersom Mocca blev magsjuk igår kväll. Hon kräktes 4 gånger på raken över filtar, fårskinnsfäll, biabädd och golv. Efter att ha vilat en stund drack hon massor av vatten och sov sedan gott hela natten. I dag är hon precis som vanligt igen så jag gissar att hon fick i sig något äckligt på promenaden, hon äter ju tyvärr alltid skit och annan junk när vi är ute. Typiskt nog så hade jag just tagit bort överdragen från biorna för att tvätta dem! Musses gamla bia blev alldeles förstörd av kräk, det rann in genom sprickorna i galonen och hamnade i stoppningen så den var bara att slänga. Hade överdraget suttit på hade den kanske klarat sig, men nu var det inget att göra.

Så idag har jag köpt en ny, fräsch ”fuskbia” på Granngården. Samma stil som originalet, fast billigare. köpte på mig lite blandat ”smågodis” till hundarna också, lite andra sorter än jag brukar ha, för att använda när vi tränar. Och några tuggben och skånkar.

Efter shoppingen tog jag en blåsig promenad i industriområdet med hundarna. Det byggs för fullt på sina ställen. Gamla industrifastigheter rivs och höghus med lägenheter växer upp. Den som vill ljudträna sin hund rekommenderas att gå i områden där det pålas. Vad det dundrar! Men med två hundar som vare sig är skottberörda eller rädda för starka ljud gick det bra att promenera i närheten. Mocca stannade till och med och kikade in genom stängslet, hon undrade nog vad sjutton det var som pågick därinnanför! Men när hon hade tittat lite knallade hon lugnt vidare, helt oberörd. Skönt!

Vi gick en sväng i ganska tät lunch- och byggtrafik, med bilar, bussar, fotgängare, lastbilar osv. Det märks att hundarna inte är några vana citydogs, de blev rätt trötta efter en stund. Så fort det blir lite varmare så man kan sitta ute ska vi ta lite fler rundor på stan och pausa på fik med uteservering där det går bra att ha med hundarna. Lite fågelskådning vid Svandammen står också på programmet.

Fullmatad helg

Som vanligt har helgen har runnit iväg i rasande fart. Igår tog jag en ordentlig förmiddagspromenad med hundarna och hade stavarna med. Ovädret fredag natt gav bara ett par cm nysnö, till skillnad mot i Stockholmsområdet där det kom betydligt mer. Den blöta nysnön innebar att det gick att gå på stigarna utan att halka. Vi träffade lite hundar på promenaden och fick tillfälle att träna inkallningar/fot, men annars hade vovvarna träningsfritt igår också.

När vi kom hem tog jag tag i projekt hundsanering. Båda hundarna – framför allt Mocca – har luktat uräckligt ett par dagar. Vet inte vad de rullat sig i för elände, inte skit som syns utanpå i alla fall, men sanering krävdes så det blev schamponering av båda två. Efter det ägnade jag mig åt att städa kontoret.  Har bokhyllor på tre väggar och det har varit fruktansvärt dammigt och stökigt ett bra tag. Två hyllor hann jag med igår, den tredje (och värsta!) får jag ta nästa helg. Gud vad skönt att slänga all bråte! Gamla böcker, pärmar med anteckningar från när jag pluggade på universitetet, papper, kvitton, gamla tidningar och teckningar som barnen gjort – allt hivade jag ner i svarta sopsäckar. Jag har såklart sparat massor av teckningar, men med två barn som älskar att teckna och skapar nya alster varje vecka behöver man röja i samlingarna mellan varven.

På kvällen släckte vi ner en timme när det var Earth Hour, åt lammstek och ugnsrostade rotsaker med tsatsiki. Urgott!

Idag har vi varit och tränat på Wij. Sök och markeringsklockan stod på programmet. Anita la ut ett sök med 4 dummisar medan hundarna såg på. Söket var upplagt så att vi skickade mot vinden för att hundarna skulle ha lite hjälp av vinden. Mocca jobbade bra tycker jag, med tanke på att hon aldrig skickats på ett sök tidigare. Hon hade lagom tempo, var följsam när jag vred mig och skickade i en annan riktning och hon sökte sig självmant utåt efter ett tag när hon inte omedelbart hittade en dummy i närområdet. Med lite träning kan det nog bli en bra sökhund av den tjejen.

Efter lunchpausen bytte grupperna med varandra och mitt gäng körde markeringsklockan. Vi var tre ekipage på linje, två kastare (en framför och en bakom linjen) och hade ett målområde ca 20-30 meter till höger dit vi ibland skickade på linjetag. Övningen gick ut på att träna följsamhet och låta hundarna markera kast både framför och bakom linjen. Så det blev mycket vändningar och vridningar hit och dit för att låta hundarna markera. Sedan tillbaka in i grundposition i väntan på att Kian talade om vilken hund som skulle skickas och vart. Knepigt men skoj! Jag fick lite hjärnsläpp i början och tänkte minnesmarkering = linjetag. Men eftersom vi tränade markeringar skulle vi inte använda handtecken. När Jörgen hade tjatat på mig tillräckligt många gånger (TACK Jörgen, för att du inte gav dig!!)  lyckades jag äntligen göra rätt. Mot slutet fick vi till några skapliga markeringar och vändningar. Skam den som ger sig!

Markeringsklockan är otroligt bra, men jobbig! Det händer något hela tiden. Både vi och hundarna ska ha möjlighet att markera, vi måste hålla hunden i position vid sidan, se till att den följer med när vi vänder åt olika håll, komma ihåg att förstärka med sitt-kommando för att den inte ska knalla. Och så lite annat matnyttigt som vindriktning, kastare som plötsligt flyttar sig i terrängen och inte står där man tror, d.v.s. på samma plats som vid förra kastet. Eller plötsligt byter riktning och kastar åt ”fel” håll!  Jodå, de är ett par riktiga lurifaxar, Peter och Jörgen!

Himla skojig övning som sagt, men att vara  helskärpt och jobba på linjen tar på krafterna när man är ovan. Både hundarna och vi tvåbeningar var rätt mosiga i skallen efter ett tag. Mocca blev betydligt tröttare än hon brukar bli när vi tränar på Wij och det kom en del gnissel mot slutet av träningen. Men annars är jag nöjd med hennes insats. Nu gör vi ett litet träningsuppehåll så hon får smälta intrycken och ladda  batterierna igen.

Bollar och bus

Brrr, idag blåser det kallt. Vi höll oss invid och i skogen på lunchrundan, där blåste det i alla fall något mindre. Hundarna var på bushumör så de fick springa efter några bollar och bara lattja runt en stund. Gjorde också några minnesmarkeringar i skogen som båda hämtade in, utan problem. Men annars har vi inte gjort så många knop idag. Jag har framför allt suttit förankrad vid tangenterna och slitit med olika uppdrag.

Och nu är det fredag – igen! I helgen ska vi vårfixa cyklarna, städa och handla. Och på söndag ska jag och Mocca kuska iväg till Wij för ett nytt pass med G2-orna. Ser fram emot det!

Önskar alla bloggläsare en skön helg!

Vårkänslor

Vilken härlig vårdag! Lite kallt i skuggan (2 plus) och en kylig vind. Men i lä…. ljuvligt! Gick en sväng i Hågadalen på lunchen och bara njöt. Lärkorna drillade, tofsviporna knirpade på håll, en vråk gled över oss. Och så dagsmeja på sina ställen såklart. Underbart! Pausade halvvägs och satte mig i lä i solen och åt ett äpple medan hundarna strosade omkring. De hade visserligen ingen matsäck med , men hela dalen är ett ”smörgåsbord”. Rådjursskit, harskit, älgskit, hundskit, hästskit och gamla koblajor. Hundarna går glada och nöjda från skithög till skithög, mumsar glatt i sig och tycker livet är toppen. Jag är inte direkt glad över beteendet, men ska vi gå i Håga får jag titta åt ett annat håll. De är hopplösa på skit, båda två.

När vi kom hem upptäckte jag att våren har kommit till trädgården också. Vårlökarna har börjat titta upp längs husväggen och en liten snödroppe trotsar kylan och spirar precis intill snön. Vilken växtkraft!

Träning i Vänge

Idag var vi på jaktträning i Vänge igen. Jag var lite ambivalent igår. Hinner jag? Ska på jobbkurs ikväll och har massor av grejer som måste bli klara. Men när jag såg SMHI:s prognos – nollgradigt och sol – bestämde jag mig för att åka. Det gäller ju att ta vara på de vackra dagarna!

Det blev som vanligt en jättetrevlig träning. Vi höll till på samma ställe som i söndags och körde ett liknande upplägg: markeringar, linjetag mot målområden och störningsmarkeringar. Men vi började med att gå på linje och testade en ny grej: hunden längst ut i linjen fick markera ett kast, sedan gå tillbaka bakom hela linjen och ställa upp och skicka på ett linjetag framför de andra hundarna.

Mocca jobbade jättefint idag också. Följsam och stadig, markerade bra och gick rakt och fint på skicken. Helena ville att jag skulle backa och ta ut avstånden jämfört med i söndags och det gick hur bra som helst – hon gick som tåget, flickan. Några enstaka gnissel, men i stort sett var hon tyst, lugn och samlad. Är jättenöjd med hennes insats.

Vi avbröt och åkte hemåt vid 13-tiden eftersom jag lovat hämta tidigare på skolan. Men det kändes alldeles lagom med ett lite kortare pass idag. Nu tar vi en paus från jaktträningen några dagar så hon får smälta intrycken. På söndag är det dags för Wijträning igen. Skoj!

Bra av-knapp. Mocca vänder huvudet mot solen och blundar njutningsfullt. Trots att all ”action” är åt motsatt håll (hundar som skickas på linjetag, visselsignaler och dirigeringar).

Matte på hal is

Att ge sig ut i skogen och ta en promenad på stigarna är hopplöst just nu. Vad less jag är på all is! Tänk om den kunde töa bort snart så man kan gå som folk igen! Jag åkte ner till Sunnerstastugan på lunchen. Planen var att gå en runda med stavarna, men jag tog med lite bollar också. Tänkte pausa halvvägs och köra något närsök med hundarna.

Stavgång, jo pyttsan! Det var så isigt att jag knappt tog mig fram. Gav upp planen på en långpromenad och gick istället på skrå i snön längs åsen tills jag tagit mig hela vägen upp. Där var det någorlunda snö- och isfritt. Hittade ett bra ställe för närsök: fjolårsgräs och små granar. Gömde 6-7 bollar och körde närsök med en hund i taget. Började med Musse och lät Mocca få lite nyttig passivitetsträning en bit ifrån.

Det är skoj att se skillnaden mellan hundarna när de söker. Eller, skoj och skoj: det blir väldigt tydligt att en feltränad hund inte söker lika bra, om man säger så…. Musse är en väldigt duktig sökhund och hade nog kunnat bli suverän på närsök också, men jag kunde för lite när jag började jaktträna henne så hon har inte lärt sig grunderna ordentligt. Hon söker i lite för stora cirklar osv. Men det gör inget, jag har ju inte tänkt starta henne på något mer prov och hon har minst lika kul ändå. Svansen går som en propeller medan hon jobbar.

Mocca som fortfarande håller på att lära sig närsökstekniken är redan strået vassare. Hon söker noggrannare och ligger kvar tightare i området. Dessutom börjar hon så sakteliga förstå att hon dels ska sitta still tills jag ger en närsökssignal, dels ska följa mitt handtecken. Idag testade jag att dirigera höger och vänster medan hon satt ett par meter framför mig. Det är så kul att se hur hon låser blicken vid min hand och följer den medan jag sakta rör handen neråt och lutar kroppen åt samma håll. Vi har bara prövat ett par gånger tidigare och i början ville hon gärna tjuvstarta när jag rörde handen, men nu har hon förstått att hon ska vänta in signalen så hon sitter helt still och fixerar min hand med blicken. Så fort jag blåser närsökssignal slår hon ner nosen och börjar söka där jag pekar. Häftigt!

Jag varvar med att bara hålla henne sittande framför mig, utan handtecken, och sedan blåsa närsökssignal för att befästa signalen ordentligt. Jag vill vara säker på att hon går över i ett närsök utan att jag dirigerar åt något håll och det grejade hon utan problem idag. Mellan varje boll höll jag henne framför mig och jobbade med kontakt/belöning för att verkligen få ner henne i varv och behålla koncentrationen. Att behålla fokus på jobbet är kanske hennes starkaste sida, men det skadar inte att jobba lite extra med kontaktövningar när tillfälle ges.

Efter närsöket gick vi en bit uppe på åsen och när jag såg att det var isfritt på båda sidor passade jag på att göra ett par minnesmarkeringar åt hundarna. Hivade iväg två bollar nedför slänten som de markerade men inte såg nedslaget på. Sedan knallade vi till andra sidan och gjorde samma sak. Därefter tillbaka och jag skickade Musse på de första två bollarna, Mocca fick ta de sista två. Båda spikade sina bollar. De är duktiga markörer, båda tjejerna.

Av mattes träning blev det däremot en tummetott. Tur jag ska till badhuset med familjen ikväll – det får bli några längder i bassängen istället.

Dagens fråga: Kolla in Mocca på bilden. Vi ska precis träna närsök, men jag klantade till det och gjorde ett vanligt nybörjarfel. Vad då? (Ledtråd: Titta på hennes kroppshållning) Den som först svarar rätt  får en påse tennisbollar!

Höfter och armbågar ok!

Moccas röntgenresultat har just lagts in på hunddata. HD grad B och armbågar u.a. Sååååå skönt!!! Jag har gått omkring och haft fjärilar i magen i över en vecka så det känns superhärligt!

”Nu kan du ta fram champagnen och börja smida avelsplaner”, sa kennelmamman som jag ringde i arla morgonstund. Glömde kolla klockan innan, hehe….. Men Anita hade varit uppe sedan 5.30, har man en morgonpigg valp så har man. Dessutom hade hon redan hunnit sms:a resultatet till mig.

Solen skiner, himlen är blå och Mocca är friröntgad, vilken härlig inledning på dagen!

Drömtjejen

Vilken underbar liten hund jag har! Mocca och jag var i Vänge och tränade idag igen. Vi fick chansen att hänga på ett gäng duktiga unghundar. När jag kom dit visade det sig att hela 4 ekipage av 6 hade fått förhinder! ”Tur att du kunde komma”, sa Helena. Dessutom hängde Freddan med på träningen tillsammans med unge Knox så vi blev 4 ekipage till slut. Kanonträning! Jätteduktiga hundar som klarade allt med bravur. Skoj!

Efter lite fotgående och stadgeträning på linje, blev det en varierad, småklurig och fantastiskt rolig träning. Först fick hundarna hämta varsin markering i en gräsbacke med ris och tall. Vi lät området ligga till sig medan vi jobbade med markeringar uppe i tallskogen. Vi skickade nerifrån åkern. Hundarna skulle ta sig från åkern, över ett gräsparti, uppför en slänt och in i skogen där dummisarna landade lite dolt, några meter in. Avstånd ca 60 meter. Kastaren stod dold bakom en stor sten och sköt ett skott i samband med kastet. Vi turades om att skicka hundarna på en markering i tallskogen och att skicka på linjetag till det första målområdet. ”Klarar hon att gå på ett linjetag till målområdet efter ett kast uppe i skogen och en apport som får ligga?” frågade Helena. ”Ja, det tror jag”, svarade jag. Och Mocca gick som tåget, på ett långt linjetag, trots att hon nyss varit uppe i tallskogen och trots störningsmarkering direkt efter det. Kul!

Vi lät några dummisar ligga kvar uppe i tallskogen och använde det som ett målområde lite senare. Då fick hundarna först en störningsmarkering i åkerkanten. Sedan skulle vi skicka upp dem i skogen. Två av hundarna skickades dessutom på linjetag till det första målområdet som låg alldeles intill så här gällde det att hundarna som skickades upp till tallskogen höll linjen på skicket och inte vimsade ner till det första målområdet, eller stördes av att andra hundar skickades dit.

Vi avslutade med markeringar som landade dolt, i en nedförsbacke. Kastaren stod också dold och det var lite träd här och var som delvis skymde sikten så det var rätt klurigt! Här skulle vi skicka hundarna i kanten av sluttningen, nedanför målområdet i tallskogen. Efter markeringarna backade vi en bit, lät hundarna hämta en markering åt motsatt håll (inte långt från det första målområdet så det var viktigt att de låg kvar ganska tight), lät dem sedan markera ett till kast som fick ligga, vi vände istället om och skickade på ett linjetag till målområdet i nedförsbacken, därefter vände vi om igen och lät hundarna ta den sista apporten. Ganska kluriga övningar som sagt, men väldigt roliga och hundarna löste uppgifterna jättebra!

Är så otroligt nöjd med min lilla tjej! Hon jobbade som en dröm! Hade fint fokus och inga problem att minnas ett tidigare område när vi gick tillbaka för ett linjetag. Hämtade alla apporter och lämnade av ursnyggt. Hon lät sig villigt styras och skickas åt vilket håll som helst, hade inga problem alls att släppa störningsmarkeringar och var helt opåverkad av att andra hundar jobbat åt ett annat håll precis innan. Dessutom gick hon på några riktigt långa linjetag, uppåt 60-70 meter, inklusive terrängbyten och nivåskillnader. Fasiken vad duktig hon är, pinglan!

Pipet då? Ja, lite ”tråkgnissel” hördes några gånger under de två timmar vi tränade, men annars var hon tyst, fokuserad och lugn. Är verkligen jättenöjd med dagens träning!