Lyckad jaktträning i Bälinge

Idag har jag tillbringat en jättetrevlig och VARM dag på Reedsweepers och Justlikes jaktinternat i Bälingetrakten. Vi har gått walkup för Sören Norén hela dagen, från ca 9.30 till 16.30! Vi bröt bara för lunch och tog några mikropauser för att svalka oss i skuggan och dricka vatten. Hundarna fick bada i en å för att svalka av sig. Tack och lov för det! Vet inte hur varmt det var därute på ängen, men vi svettades floder. Jag hade med mig vatten till både mig själv och Mocca och drack så mycket jag kunde där på linjen för att inte bli virrig i skallen, men framåt eftermiddagen började jag känna mig rätt mör. Liksom alla andra.

Vi var 10 ekipage, en blandad grupp med både nkl- och ökl-ekipage. Trots många hundar på linjen var det en väldigt lugn och pedagogiskt upplagd träning. Mycket handlingtips och alla problem löstes på plats så ingen gick därifrån utan att ha fått hjälp med svårigheterna.

Tyckte hundarna skötte sig väldigt bra. Några få knallningar på hela dagen och knappt ett pip. De flesta hundarna markerade fint, gick på långa linjetag, klarade störningsmarkeringar och luriga ”runners”, d.v.s. skottapporter som studsar och rullar iväg på marken så hundarna måste följa ”löpan” för att hitta dem där de har gömt sig i det höga gräset. Svårigheterna ökade lite under em då Sören sköt + kastade åt olika håll så vi fick hålla flera områden/referenspunkter i minnet. Vi fick också träna en del på ”välja bort” eftersom vinkeln ibland var snäv mellan två apporter. Vi jobbade också med att få hundarna förbi invittrade områden: ibland skulle den närmaste apporten in, ibland den längst ut. Då skulle vi trycka hunden förbi den plats där hunden före hämtat en apport. Det gällde att markera själv (svårt!, det var dåligt med referenspunkter mitt ute på den enorma ängen), att tänka på vinden och att hela tiden få med sig hunden runt åt rätt håll så den kunde markera skott och kast.

Ja, det var sannerligen en jobbig dag! Men otroligt nyttig och jättekul! Jag är ENORMT nöjd med min lilla tjej! Hon har hängt med på linjen, timme ut och timme in, och fortsatt att jobba lika fint hela tiden. Lite smågnissel ibland när hon blev trött (fullt förståeligt), men då och då klev jag ur linjen och jobbade med kontakt och lät henne släppa koncentrationen på jobbet en stund. Hon behöll kontakten jättefint, var lugn och fin och visade inga tecken att varva upp under dagen.

Och när hon jobbade så skötte hon sig med den äran. Hon missade inte en enda apport! Spikade de flesta, gick som ett spjut på riktigt långa linjetag – även över ett krondike med vatten (jättebra att vi fick träna på det!) och hon löste en ”runner” i högt gräs. Hon tog vind, fångade löpan och plockade apporten. Jätteskoj! Jag fick också till ett par bra stopp på långt håll med efterföljande ut-dirigering. Och trots att träningsdagen närmade sig slutet, kring 16.30, gjorde hon ett jättebra jobb på en knepig bollmarkering: tog stopp och dirigering och hittade bollen i det höga gräset. Min härliga hund!

När jag hade tappat hjärncellerna så hade Mocca som tur är sina i behåll och fixade det hela ändå! Jag svängde åt fel håll när Sören sköt bakom linjen så det blev en onödigt lång runda, nästan varvet runt, för att hon skulle kunna markera – vilket hon faktiskt gjorde, otroligt nog! Och jag klev ut från linjen när jag skulle skicka på en lång skottapport istället för att stå kvar så jag störde henne innan skicket, vilket Sören förstås kommenterade. Stämningen var ”rå men hjärtlig” hela dagen med mycket skratt och gliringar. Sören fick såklart igen med råge när han retades med oss!

Summa summarum: En jättetrevlig, nyttig och kul träningsdag med massor av bra handlingtips. Vi har fått spänna bågen en del och pröva lite nya saker, Mocca-bus och jag. Jag tror vi har lärt oss en hel del, båda två!

Men det allra bästa, i mina ögon, är att hon börjar bli så duktig på att jobba i nya miljöer, med nya människor och nya hundar. Trots det och trots ett ganska tufft och långt träningspass idag höll hon ihop och jobbade bra ända till slutet. Hon var följsam vid sidan, lyssnade på pipan, tog dirigeringar och markerade bra. Oerhört skoj!

Lyckades ta några bilder idag, de finns här. Men värmen la onekligen lite sordi på fotograferingslusten, orken räckte inte riktigt till idag.

Massor av vatten

- Ta på dig keps och smörj in dig med solkräm. En tunn skjorta mot solen är också bra. Och glöm inte vatten! sa goda vännen Kattis ikväll.

Hon har varit på Reedsweepers och Justlikes jaktinternat idag. En otroligt kul och givande dag tydligen, men gräsligt varm. Kattis som lyckades glömma sitt vatten i bilen under fm kände sig totalt uttorkad när det blev lunchpaus. Hundarna hade dock fått bada i en å ett par gånger under dagen så de fick åtminstone svalka av sig litegrann.

Prognosen för morgondagen säger 25 grader i skuggan. Puh! Jag kommer att ta med massor av vatten! En flaska i ryggsäcken och en som får stå i en kylväska i bilen. Då kan jag byta till kallt vatten när vi lunchar. Dessutom räknar jag med att gå åt sidan och ta lite mikropauser mellan varven. Både för min och Moccas skull. Mina diskar mår inget vidare och kommer att braka samman om jag står och går för länge på linje, jag måste få sätta mig och vila ibland. Och Mocca kroknar förhoppningsvis inte lika snabbt om hon får ta korta pauser mellan varven.

Spännande ska det bli, hur som helst! Kattis lät jättenöjd och höjde Fredrik Lindström (Reedsweepers) till skyarna. Hon hade haft honom som instruktör och det hade tydligen varit otroligt bra. Lugnt, metodiskt och mycket pedagogiskt. Alla ev. problem löstes upp så hundarna fick lyckas. Samtidigt byggdes svårigheterna successivt upp under dagen. – Jag tror alla var jättenöjda efteråt, vi har fått lära oss massor idag, sa Kattis. Kul!

Imorgon byter instruktörerna nivå så Fredrik kommer att ha hand om elitgänget och Sören Norén, Justlike, tar hand om nkl och ökl, d.v.s. mitt gäng. Ska bli jätteskoj att träna för Sören! Rapport kommer förhoppningsvis imorgon kväll (om jag inte däckat av värmeslag och utmattning .

Tips!

Nu måste jag tipsa om en pryl till! Jag var till Granngården och shoppade loss idag. Behövde både ny ryggsäck och kängor eftersom de förra hade gått sönder. När jag ändå var där köpte jag förstås en del annat också. Det brukar bli så när jag åker dit. Hrm.

Just nu har de ett specialerbjudande: för varje 300 kr man handlar för får man köpa ett par handskar för 10 kr. Ordinarie pris är 65-70 kr om jag minns rätt, så det är ett riktigt bra erbjudande. Jag hade nog (nästan) kunnat köpa hela klabbet, med tanke på hur mycket jag handlade för. Kängor och ryggsäck är inte billigt….. Men jag nöjde mig med 4 par. Så nu är jag välförsedd med jättesköna, tunna, vita skinnhandskar som jag kan använda när vi tränar dirigering.

Varmt!

Från kyla och hällregn till sommarvärme på mindre än ett dygn! Hundarna flämtar och söker sig till skuggan. Jag plockade fram furminatorn och tog en dust med Musses päls. Hennes vinterpäls och underull är extremt tjock. Med värmeböljan som aviserats till helgen måste jag försöka få bort så mycket som möjligt. Furminatorn är den klart bästa kardan av alla modeller jag har prövat genom åren – tack Ellis för tipset! Jag köpte den hos Canis (storlek L).

Underullen lossnar i stora sjok och yr omkring. Det går inte att borsta inomhus – då drunknar man i ull! Förmodligen är den så effektiv för att piggarna är ganska korta och sitter så tätt, betydligt tätare än i de andra kardor jag har haft. Musse verkar inte heller tycka lika illa om den som om de andra kardorna, hon står ganska still medan jag borstar. Mocca har inte alls så tjock underull så där räcker det med att jag borstar ordentligt ett par gånger, sedan är vinterpälsen i stort sett borta. Men Musses päls kräver ett antal genomgångar. Otroligt så tjock den är!

Prognoser

Vilket skitväder! Det har regnat till och från hela dagen, men sedan i eftermiddags har det spöregnat non stop. SMHI:s prognos som sa att det skulle klarna upp framåt kvällen gick totalt åt skogen. Åt samma håll gick planen att träna med Helena och Mixa ikväll. Lite regn gör ju inget, men spöregn? Nä, ingen av oss var särskilt sugen på att träna när det fullkomligt vräkte ner. Vi bestämde att ses en annan gång istället.

Faktum är att vi lär ses redan på söndag, på Reedsweepers och Justlikes jaktkurs. Om inte SMHI:s prognoser går käpprätt åt… igen, så blir det både varmt och soligt. En heldagsträning blir ju bra mycket roligare om det är fint väder så det är bara att hålla tummarna! Blir det väldigt varmt så kan det förstås bli lite jobbigt, men då får vi väl pausa i skuggan och se till att vattna både hundarna och oss själva ordentligt.

Prognosen ser också väldigt ljus ut när det gäller Moccas avlämningar. Vi har kört ett par korta pass med ”håll fast” idag också. Resultatet: en enda droppad apport (den första) på ganska många avlämningar. Och hon klarar att hålla fast riktigt länge utan att bli orolig i munnen. Är jättenöjd!

Det andra passet genomfördes i hällregn, så nära man kan komma avlämningar från vatten utan att hon är i och simmar…. Då körde vi lite busapporteringar. Jag röjde runt med en dummy så hon gick upp i varv och lät henne knallapportera några gånger. Ett jättebra sätt att få snygga grepp om apporten och snabba inlevereringar! Jag berömde massor och fortsatte att jobba på samma sätt som igår när hon kom in för att lämna av. När hon hållit apporten en kort stund tog jag emot och busade sedan upp henne igen. Leken och knallapporteringen uppväger att jag lägger lite tryck på henne genom att begära att hon ska hålla fast när hon kommer in. Det känns som en lagom kravnivå för min lilla mjukis.

Hållfasthetslära

Idag har jag kört ”hållfasthetslära” med Mocca. Ett par korta pass, kanske 5-10 minuter per gång. Jag har prövat lite olika typer av apporter, från tennisboll till stor questdummy. En stor dummy verkar fungera bäst så det kommer vi att jobba vidare med. Boll eller liten dummy inbjuder mer till löst och dåligt grepp.

Jag insåg också snabbt att jag inte ska krångla till träningen. Jag behöver inte börja inomhus med basträning, det stadiet har vi passerat. Mocca ska givetvis fortsätta att bjuda upp apporterna som tidigare, men jag ska träna henne så hon lär sig att hålla fast tills jag ber att få dem.

Efter att ha prövat mig fram tror jag att jag har hittat en fungerande teknik. Jag slänger eller lägger dummyn en bit bort på gräsmattan, berömmer hennes stadga vid sidan och håller kvar henne lite extra länge för att få henne att gå ner i varv (det blir ju ett antal skick efter varandra som drar upp henne) och skickar sen som på en vanlig markering. Precis när hon lyfter apporten berömmer jag med rösten, sedan ett par gånger till när hon är på väg in, och när hon närmar sig lägger jag till ett handtecken och säger sssssssss, vilket får henne att titta upp och se handen (om hon inte redan har gjort det). Då är hon förberedd på att jag vill att hon ska sätta sig framför mig.  När hon är framme säger jag sssssitt!, vänligt men bestämt, och fortsätter att jobba med handen samtidigt som jag berömmer med rösten medan hon sitter framför mig med apporten i mun.

Det tog som sagt några försök innan jag hittade en modell som fungerade. När hon droppade apporten sa jag nej (inte alls argt, men tydligt) och sparkade iväg den en bit så hon fick hämta och komma in igen. Det fick jag göra ett antal gånger i början. Men så småningom verkade kombinationen berömmande röst + handtecken när hon satt med apporten i mun, alternativt ett tydligt nej när hon droppade och en bortsparkad dummy, få Mocca att förstå att jag ville att hon skulle sitta och hålla kvar apporten.

Men första passet idag var förstås lite fram och tillbaka. Då prövade jag mig fram med lite olika tekniker (med eller utan godis i handen, olika slags apporter). Till sist fick jag till ett par sättanden när hon behöll dummyn i mun en liten stund så jag avbröt när det gick bra. När vi körde ikväll gick det bättre, det märktes nästan direkt att poletten hade trillat ner. Efter några få försök satt hon stadigt med dummyn i ett välbalanserat grepp och höll kvar tills jag satte fram handen och sa tack.

Vilken underbar liten tjej jag har! Hon är så otroligt lättlärd. Det är så skoj att träna henne just därför!

Musse fick ett par trädgårdssök när Mocca och jag hade tränat klart. Jag blir alldeles lycklig när jag ser henne jobba. Vilken sökhund hon är! Hon jobbade klockrent med näsan: ibland strax ovanför backen och ibland lite högre. Hon fångade vittringen hur snyggt som helst, även dummyn som hade fastnat mer än en meter uppe i ett buskage plockade hon mer eller mindre direkt. Vilken tjej! Måste ta mig i kragen och sticka ut och lägga några sök till henne. Hon är verkligen värd att få jobba med det hon kan och gillar allra bäst i världen!

Vattenträning hos Lasse

Ikväll var jag och Mocca på träning hos Lasse Johnsson tillsammans med fyra av G2-orna: BoBo/Cech, Katarina/Alliz, Gerd/Silke och Ellis/Extra. En varm och jätteskön kväll, men tyvärr duggade det en del så det blev inga bilder.

Som alltid hos Lasse var det en jättetrevlig och nyttig träning. Vi jobbade vid vattnet hela tiden, tränade markeringar och prövade enkla dirigeringar. Vi skickade både från strandkanten och från längre håll. Ett skick gjorde vi genom riktig ruffig strandvegetation och mycket vass där hundarna fick jobba ordentligt för att ta sig ut till apporten.

Sammanfattningsvis så jobbade hundarna jättefint. Alla hämtade sina apporter och tog även in dirigeringarna. Till och med när de måste ta sig igenom riktigt tuff terräng gick de för fullt. Härligt!

Mocca och tre av de andra vill däremot gärna droppa dummyn på våra fötter så vi fick en del bra träningstips av Lasse. Bland annat ska vi lära in ett ord för ”håll fast”. Först inomhus, sedan ute, slutligen vid vattnet. Mocca har ju normalt sett jättefina avlämningar på land, hon bjuder verkligen upp apporterna, så jag har inte lärt in det kommandot. Vilket är jättedumt! Nu inser jag vad viktigt det är. Sent ska syndarn vakna….

Så nu blir det fokus på ”håll fast-träning” tills vi träffar Lasse igen om ett par veckor. Då ska avlämningarna funka, så det så….

Wijträning

Idag var det dags för ett nytt träningspass med G2-orna på Wij. En härlig, varm och bitvis solig dag. Dagens upplägg var snarlikt förra gångens: vi roterade mellan en vattenstation, en viltstation och en station där vi jobbade med transport bakom skytt, stadga vid skott, kast osv.Varje ekipage jobbade förstås efter sina förutsättningar.

Mocca fick pröva lite nytt vilt idag. Förra gången apporterade hon fasan, kanin och rapphöna utan problem. Idag började vi med en fasan som var lite större än den hon bar förra gången och det gick lika fint. Sedan fortsatte vi med and, trut (både en liten och en som var riktigt stor), kråka och korp. ”Tar hundarna korp så brukar de ta allt annat också”, sa Anita. Och Mocca apporterade allt vilt utan problem. Hon hade faktiskt lite högre fart tillbaka med viltet än när hon gick ut. Det blev väl lite si och så med greppet ibland när hon hade brådis, men det viktiga är att hon är helt spontan på allt vilt och att hon går snabbt ut och hämtar och sedan ger järnet tillbaka till matte. Känns fantastiskt trevligt med tanke på kommande provstarter!

På vattenrutan jobbade jag och Mocca med avlämningar och med enkla och dubbla markeringar. Vi prövade också ett par dirigeringar genom att Peter kastade markeringar på vattnet och Kian bakom oss, på land. Mocca fick markera på vattnet först, sedan vände vi helt om så hon fick markera på land. Därefter skickade jag på en dirigering på vattnet, slutligen en dirigering på land. Precis som på land är hon otroligt följsam och lättstyrd vid vatten. Hon hänger med fint vid sidan och går dit jag pekar, oavsett vilken apport jag skickar henne på. Det gäller även dubblar på vatten. Än så länge är hon lite försiktig när hon går i vattnet och avlämningarna sitter inte riktigt än, men det kommer vi att jobba mycket med framöver så det ska nog fixa sig.

Stadga är kanske Moccas starkaste gren så träningen hos Jörgen var inga problem. Hon var tyst och gick lugnt och fint under transport bakom skytt, stod stadigt vid skott och kast, och satt lugnt kvar tills jag skickade henne – eller medan jag själv gick och hämtade en apport. Jörgen sköt ett par skottapporter med kastaren, men hon var helt stadig då också. Jag testade också ett riktat närsök. Det var väldigt kort avstånd, kanske 4-5 meter, så det gällde att ha ett bra stopp! Jörgen hade gömt minidummisar och vi fick välja om vi ville skicka på ett linjetag, blåsa stopp och lägga på närsökssignal, eller sätta hunden i området och blåsa närsökssignal. Jag valde det förra eftersom jag ville testa hur mycket hon har snappat av vår träning. Jodå, hon börjar lära sig, pinglan! Hon tvärnitade på stoppet, vände runt och tog kontakt. När jag blåste närsökssignal gick hon direkt över i ett närsök och hittade en dummy rätt snabbt. Jättekul!

Här finns lite bilder från idag. Peter hade min kamera och tog några bilder utifrån sjön. Tack för hjälpen!

Och TACK Ellis för den jättegoda ”90-poängskakan” som du bjöd på!

Fotomodeller

Idag har Musse och Mocca varit fotomodeller! Egentligen var det bara Musse som skulle plåtas, Mocca hängde med i bilen för att tråkträna ett par timmar. Men när jag tog ut henne för en kisspaus fick fotograf Åsa Lindholm syn på hennes ben och hojtade ”men hon har ju bolos, ställ upp henne så jag får fota!” Så det blev en till fotosejour, helt oplanerat. Anledningen till modellerandet är att Åsa L skriver en bok om labradorer på uppdrag av Nordstedts förlag. Susanne Rehlin, Musicals, hörde av sig för någon vecka sedan och frågade om Musse kunde vara omslagsflicka tillsammans med två av hennes labbar: en gul och en svart. Javisst, svarade jag, vad kul! Så idag kuskade vi iväg till Ulva Kvarn, strax utanför Uppsala och fotade hundarna i den vackra kvarnmiljön.

Det var evigheter sen jag var på utställning med Musse så det var lite knepigt att få henne att stå snyggt. Men Susanne är ju proffs och ställde Musse så Åsa kunde ta sina bilder. Det blev lite andra bilder också: på hundarna när de springer, ståendes i strömfåran m.m. Ja, hon fotade faktiskt Musses svans också! Hon har en praktsvans med det rätta ”utterstuket”. Och som sagt: Mocca-bus kommer nog också med i boken med sina vita handlovar. Ska bli skoj att se bilderna så småningom!

På och av till vardags

Gårdagens maratonpass vid Edske Masugn har satt sina spår i ryggen som värker rätt ordentligt. Har inte kunnat jobba som planerat, trots att jag har en del grejer som borde bli klara så det får bli en kompromiss: lite extra ledigt idag och lite jobb i helgen istället.

När ryggen värker är det skönt att röra på sig så jag tog en timmes skogspromenad i regnet i eftermiddags. Mocca yrde omkring som en virvelvind. Det märktes att hon behövde få ur sig en massa energi. Gårdagen innebar ju mycket stillasittande för hennes del: många timmar i kö vid rutorna och 4 timmar i bil ovanpå det. Tur jag har en lugn och cool tjej som är duktig på passivitet. Ja, i vanliga fall alltså, idag var hon allt annat än lugn när hon rände runt. 

När hon springer omkring som en skållad råtta i terrängen brukar jag passa på och träna stopp och inkallningar. Varje gång hon stannar på stoppsignalen eller kommer på en inkallning får hon en bollmarkering eller en godisbelöning. Lite då och då tar jag in henne i fot direkt efter belöningen och kör positionsträning, vändningar, start och halter, tränar kontakt osv. Tanken är att det alltid ska vara positivt att stanna/komma, men däremot är det inte givet att hon får ett frikommando direkt efter en belöning. Ibland blir det arbete istället så därför jobbar jag mycket med att ”stänga av” henne när hon är uppe i varv. På och av-träning till vardags alltså.

Idag blev det lite närsöksträning också. Signalen är inte riktigt befäst än så det blir mest grundträning ett tag framöver. Närsök, vattenträning och knepiga markeringar är nog det vi kommer att ägna oss mest åt den närmaste tiden.

Musse har snarare ett ”tjuren Ferdinand-beteende”. Hon strosar omkring, stannar till och luktar här och var, äter lite gräs och tar det lugnt. För att öka hennes motivation att jobba får jag använda list och hitta på övningar som inte är så lugna som närsök. Hon behöver dras upp några snäpp så idag busade jag upp henne genom att låtsas kasta bollen och sedan fick hon tokspringa på några markeringar. Då blev det liv i luckan! Det tyckte hon var jättekul. Ska försöka ta mig ut i helgen och lägga något sök åt henne, utan att Mocca är med. När vi är själva brukar hon piggna till och få tillbaka motivationen att arbeta.

Ha en trevlig helg, alla som tittar in!