Foto: Tellåsen
Superduktiga Lisa (Thorsvi Banff) har varit ute och spårat med matte Ingela igen. Tredje raka ökl-ettan, med färgskrivare dessutom. Hp alltså! 
Så nu är championatet i hamn! Härligt tjejer! Vi hurrar och grattar!
Mocca hälsar till sin duktiga storasyrra att hon är liiite avundsjuk faktiskt, men att hon också ska bli SVCH en dag. Så det så. Jaja, vi får väl se.
Igår eftermiddag lastade jag in Mocca och massor av packning och drog iväg till Sörmland. Åker man bil så slinker ju alltid ”lite” extra grejer med på köpet… Räknade med tät helgtrafik, men det flöt på riktigt bra så jag var framme hos Peter och Jill före 16.30, precis när det började skymma. Himla skönt för när jag körde den sista biten på den slingriga grusvägen insåg jag att jag inte hade en susning om vad det stod på skylten där jag skulle svänga. Haha! Snacka om uselt minne, jag var ju där så sent som i augusti! 
Fast när jag kom till kurvan med skylten där jag skulle svänga kände jag igen mig så det var trots allt inte så knepigt. Jill, Peter, Kristina och Åke var mitt inne i förberedelserna för UTMANINGEN! Dagens tvekamp med några i träningsgänget som nyligen varit på träningsläger i England. Det var den ena stolligare övningen efter den andra, vi skrattade tills tårarna rann under middagen när de berättade om sina gruvliga planer för att sänka motståndarlaget. Men nu ska jag inte gå händelserna i förväg, jag gissar att en utförlig rapport kommer i Peters och Jills blogg så småningom.
Efter en fantastiskt god middag (tack Peter och Jill!) sussade Mocca och jag sött i deras fina, lilla gäststuga. D.v.s. Mocca sussade och jag vaknade sju kvart i timmen av att hon vräkte sig i sängen så jag knappt fick plats. Jäkla hund! Fast en del av nöjet med att åka på ”träningscamp” med vovven är å andra sidan att hon får lyxen att sova i min säng och gosa ordentligt, så det bjuder jag på.
Upp i arla morgonstund i morse – vitt av frost på gräset. Kylan bet ordentligt när jag packade bilen. Efter en god och riklig frukost (tack igen, P&J!) susade vi iväg till Åkers Styckebruk för träningen med Jens Palmqvist. Det blev en jättetrevlig och givande dag med en hel del välbekanta tankar och en del nytt. Ska jag klassificera Jens som instruktör (för alla som tycker det är skoj att jämföra instruktörer så hade han ett ganska utpräglat jaktligt tänk i sitt kursupplägg. Vi körde inte mot målområden alls, utan vi var 8 ekipage som stod eller gick på linje nästan hela dagen. Men det var mycket prat, många pauser och diskussioner kring handling och problemlösning så det var inte ett ständigt pangande. Nivån var ”grund-ökl”, vilket kändes rätt lagom.
En hel del av träningen handlade om att vi och hundarna skulle träna oss på att vara med och markera. Vi fick svänga runt och markera bakåt, sedan tillbaka och markera framåt, åt sidan och sen bakåt igen. Runt och runt igen medan Jens hivade iväg tennisbollar med ett racket. Och alla skulle vi behålla i minnet för vi kunde få i uppgift att skickas på vilken som helst. Puh! Lite svettigt där ett tag. Men kul också!
Vi körde en kul övning som gick ut på att Jens gjorde i ordning tre närsöksområden (gömde tennisbollar och skött skott vid tre vita käppar). Områdena låg på andra sidan ett dike, kanske 10 m in på nästa åker. Vi stod i tre grupper, 2-3 ekipage i varje, ca 20-30 meter från diket, mitt emot respektive käpp. Jens började med att kasta 3 apporter som landade hitom diket. En till höger, en till vänster och en i mitten. En hund i varje grupp fick hämta varsin apport. När alla hundar hämtat varsin apport började det gå fortare, till slut var 2-3 hundar igång samtidigt och hämtade. Hundarna fann sig snabbt och apporterade trots att andra hundar skickades eller kom in samtidigt.
Nästa steg i övningen var att hundarna skickades på ett linjetag. De skulle över det etablerade markeringsområdet, passera det ganska breda diket, stanna på stoppsignal vid närsöksområdet, gå över i närsök när de fick signal och hämta in en tennisboll. När bollen var avlämnad fick samma hund en ny markering, hitom diket. Ingen av hundarna hade speciellt svårt med markeringarna, men däremot ställde linjetaget och närsöket till det för en del. Avståndet var inte jättelångt, men att ta sig över ett invittrat område och ett brett dike, hålla en någorlunda rak linje och sedan stanna på stoppsignal, gå över i närsök på kommando och ligga kvar i ett tight område…. ja, det fanns ett och annat som kunde gå fel, och gjorde det också. Men alla fick hjälp tills de lyckades. En kul och nyttig övning som jag ska försöka upprepa vid tillfälle.
Svårigheterna ökade successivt under dagen och mot slutet körde vi tävlingsmässig A-provsträning: 2 skottapporter och 1 dold dirigering, dirigeringen smögs ut medan vi ägnade oss åt att markera. Sen fick den som stod på tur välja apport. Nästa hund i tur hade alltså 2 apporter att välja på och hund 3 fick ta in den som var kvar. Om någon av hundarna missade sin apport eller om Jens bedömde att föraren/hunden gjort ett diskvalificerande fel, då var det bara att koppla hunden och gå åt sidan och låta nästa hund på linjen ta över.
Mocca och jag hängde med en stund, men när vi var på tur som första ekipage och hade tre apporter att välja på (2 skottapporter på linje, den närmaste plättlätt, bara 3-4 meter framför oss, den andra rätt långt ut) och en dold dirigering rakt till vänster, då flög fan i mig och jag bestämde mig för att försöka ta in dirigeringen. Mocca hade jobbat strålande hela dagen, varit oerhört följsam och plockat in dolda dirigeringar, så det fanns en liten chans. Grejade hon dirigeringen så hade vi en klar A-apport och vinstchans. Missade hon så åkte vi ut. Och dirigeringen blev för svår, hon tog stoppen och gick delvis i rätt riktning, men hade för stor dragning på skottapporterna så även om hon hittade en apport till sist, var vi ute ur leken på grund av omständlig handling.
Det gjorde faktiskt inte ett dugg: jag var gräsligt slut i ryggen och jättenöjd med dagen. Hade jag velat hålla mig kvar i tävlingen hade jag såklart skickat på den plättlätta apporten som låg framför nosen på oss. Men hur skoj hade det varit? Ska man tävla ska det vara lite utmanande, annars får det vara.
Den stora behållningen med dagens kurs måste jag nog säga är att Mocca höll ihop hela dagen: knäpptyst, helt stadig, följsam, fokuserad och styrbar. Hon tog stoppsignaler och tecken på långt håll. Sen är vi ju ”rookies” när det gäller höger/vänster och finliret på håll sitter inte riktigt än. Närsöket på håll är inte heller etablerat ordentligt. Men med tanke på sin ringa ålder (knappt 20 månader) och hur mycket vi har hunnit träna dirigering (inte alls mycket så är jag supernöjd! Sååå himla duktig har hon varit idag, min härliga tjej!
Att släppa en skottapport som landat rakt framför ögonen, kanske 50 meter bort, för att istället vinklas 90 grader och skickas på en dold dirigering, en boll som Jens smugit ut bara ca 4-5 meter framför den andra linjen med hundar….. det är STORT i min värld! Detta sagt med vetskap om att jag har en mjuk och signalkänslig tjej som för inte så länge sen tyckte det var lite jobbigt att komma in och lämna av på linjen, lite lätt påverkad av andra hundar. Men idag hade hon inga problem alls, trots att vi ibland stod väldigt tight med mindre än 1 meters lucka. Oj, vad hon har vuxit mentalt det här halvåret! Det är häftigt!
Avslutningsvis vill jag tacka Susanna T som bjöd in till kursen – är så glad att jag fick chansen att vara med! Tack också till alla trevliga deltagare, inte minst Gerd och Ellis!
Och STORT GRATTIS till Ellis och Extra som avgick med segern i tävlingen. Tja, jag skänkte ju bort segern där, när jag gamblade lite, så jag får skylla mig själv… ) Skämt åsido: Stiligt jobbat Ellis, ni var väl värda att vinna! Tycker att ni gjorde ett kanonjobb idag!
Imorgon em sticker jag till Sörmland. Har bokat en övernattning i Jill och Peters gästhus på Lilla Träskaten för att ha nära till kursen för Jens Palmqvist som startar kl. 9 på lördag morgon. Perfekt att kunna övernatta i närheten och såklart jättetrevligt att träffa J&P igen! Fast de har å andra sidan häcken full med planering just nu, i helgen väntar nämligen den STORA DRABBNINGEN när Englandsgänget och di Svenske drabbar samman i jaktlig kamp. Må bästa lag vinna!
Jag ger mig dock iväg innan drabbningen och susar iväg till Åkers Styckebruk där kursen för JP kommer att hållas. Ska verkligen bli skoj att träna för Jens! En rapport kommer såklart i bloggen så småningom.
Idag var det dags för onsdagsträning med G2-orna igen. Som vanligt ett jättebra och trevligt träningspass med många skratt! Efter att ha lämnat av Lovisa hos Johanna stack jag ner till sjön och rastade av hundarna innan vi inledde träningen. Vi gick till samma hygge som förra veckan och byggde upp några målområden som vi ska fortsätta jobba med nästa gång. Idag ökade vi retningen och höjde svårigheterna ett snäpp jämfört med förra veckan.
Vi började med att vittra in och gömma tennisbollar i varje område medan hundarna satt en bit bort och tittade på. Sen turades vi om att skicka på linjetag, blåsa stopp och hålla hundarna i området. I nästa övning fick hundarna en störningsapport innan vi skickade dem på närsöket.
Jag lät Mocca markera skottapporten, nejade den, vinklade upp mot målområdet och skickade på ett linjetag. La sen på stopp + närsök när hon kom in i området. Ellis och BoBo satte istället hunden precis bakom det invittrade närsöksområdet och höll den sittande medan skottapporten gick iväg. Sen kallade de in, blåste stopp + närsök, alt. blåste närsökssignal direkt (lite beroende på hur nära området hunden satt).
I nästa övning ökade vi svårigheten ytterligare och lät två hundar jobba tillsammans. Hund 1 skickades på ett linjetag, stoppades ungefär halvvägs, hölls sittande på handtecknet medan en skottapport sköts iväg, ca 60 graders vinkel från linjetaget. Hund 1 skulle sen fortsätta på linjetaget på ett ”ut!”. När den kom fram till området blåste vi stopp och la på närsökssignal. När hund 1 kom in med bollen skickades hund nr 2 på markeringen. Hund 1 fick träna följsamhet, stadga och signaler. Hund 2 fick träna stadga, men även att ligga kvar och minnas markeringen medan hund 1 jobbade. Nyttigt!
De här övningarna passade Mocca som hand i handske! Hon är så himla duktig på att sortera bort störningsapporter, tar stoppsignaler och är väldigt följsam när jag dirigerar. Målet med träningen var framför allt att träna på att hålla hundarna i ett begränsat närsöksområde och inte låta dem ta ut svängarna och gå över i ett vanligt sök. Det gick riktigt bra. Det var lätt att styra henne rätt och inne i området jobbade hon fint med näsan. Några gånger gick hon ut lite för vitt, men då kunde jag ganska lätt styra tillbaka henne. Anita testade också att droppa en boll bakom en stubbe, ungefär halvvägs mot ett målområde, utan att Mocca såg. Hon hade nyss varit i området så frågan var om hon skulle ta stoppet, trots att hon sprang för fullt, på väg tillbaka till samma ställe? Jodå, hon tvärnitade när jag blåste, svängde runt, tog närsökssignal och plockade bollen direkt. Stiligt!
Efter en fikapaus körde vi ett avslutande ”nyttighetspass” på hygget: Vi gick på linje medan Anita sköt, men utan att kasta eller skjuta iväg några apporter. Vi jobbade med fotgående, följsamhet och stadga. Skott kom både när vi stod stilla och när vi förflyttade oss. Vi lämnade också hundarna sittande och fortsatte gå, vände om och passerade hundarna som skulle sitta kvar. Det här grejade hundarna jättebra. Alla var lugna, stadiga och tysta. Både vid sidan och när vi lämnade dem. Härligt!
Under fikat stoppade vi in hundarna i bilarna för lite vila och tog istället ut de som satt i bilen medan vi tränade: Ellis äldre tik Benelli, Anitas valpar Mackan och Carron och så Musse som var med idag. Hundarna tiggde förstås godis och valparna röjde runt en del. De fick faktiskt med sig Musse på ett race till sist. Det såg jätteskojigt ut! Två svarta små troll som rusar runt, runt i full karriär, tätt förföljda av stora, bruna Musse som ser helt vild ut. Fast hon är ju supersnäll och skulle aldrig göra något, hon blev nog bara lite upplivad av buset. Benelli verkade tycka att det där var under hennes värdighet för hon stannade hos oss.
Lägger in lite bilder från idag här nere. Katarina hade hand om kameran i dag eftersom nykastrerade Alliz fick stanna hemma. Tack för hjälpen med kameran och tack för en trevlig träning!
Idag tog Frida och jag en liten promenad med hundarna i kanten av Hågadalen. Vi var i en jättestor hästhage som är jättefin att promenera i. Medan vi var där hittade jag några toppenbra träningsställen som jag ska försöka testa så snart jag hinner. Här finns diken med vatten, skogsdungar, liggande träd och blockig terräng, ängsmark, åkerholmar, högt gräs och betad mark. Så här går det onekligen att träna lite av varje: långa linjetag med terrängbyten, närsök, walkup, kluriga markeringar med dolda nedslag. Hagen ligger inte så långt hemifrån och det går att parkera rätt nära. Perfekt!
Frida la rabarber på min kamera och tog en binge bilder på hundarna medan vi gick. Några blev faktiskt riktigt bra! (sa den stolta modern, helt objektivt Jag lägger in dem i galleriet.
Imorgon är det onsdagsträning med G2-orna igen. Skoj! Eftersom tjejerna har skollov den här veckan hänger Lovisa med. Jag lämnar henne hos Katarinas dotter Johanna medan jag tränar med Mocca. Lovisa och Johanna fann varandra på kennelträffen i somras. Imorgon blir det nog HÄST för hela slanten. Johanna har fått en egen häst och Lovisa ser förstås fram emot att få kika på den. Kanske det blir en liten ridtur till och med.
… grattis igen! Ha ha, det börjar nästan bli lite tjatigt det här, men å andra sidan: grattis kan man inte säga för ofta!
Moccas duktiga syster Silke har varit ute och spårat med matte Gerd i helgen. Godkänd akl blev resultatet. Härligt!
Förutom det har de varit på MH och fått strålande kritik. Silke är både nyfiken, öppen och orädd. Fast det visste vi ju redan, vi som såg henne in action på FART2-testet i höstas… Men grattis till MH-resultatet också!
Moccas duktiga halvsyrra Speja (Masterkey’s Fix Fina) med matte Maria har visat framtassarna ordentligt i höst. För ett tag sedan grejade de ett förstapris med hp i jaktprovsdebuten. Och nu har de slagit till på wt också: 95 poäng och klassvinst i nkl! Kanonbra jobbat tjejer!
Maria som snart flyttar hundar, häst och bohag söderut, mellanlandar förhoppningsvis hos oss i Uppsala på väg ner – fast kusen övernattar på Solvalla . Lite träning och trevligt umgänge står på programmet. Inspirerad av mina rapporter om G2-ornas 90-poängs- och förstapriskakor, har hon lovat bjuda på något smaskigt. Det ser vi fram emot!
Grattis till duktiga Karin Thunander med Choice (Streamlights Fancy Choice) som vann Labradorklubbens jaktmästerskap i helgen!
Grattis också till Helena Lindström och Annie (Justlike Anellini) som placerade sig bland de fyra bästa (delad andraplats). Härligt jobbat!
Medan andra har varit i farten på prov och jakter under helgen har vi mest såsat på hemmaplan. Delar av familjen har varit lite småkrasslig så vi har tagit det lugnt. Vi får ta nya tag i veckan som kommer. Då är det dessutom höstlov och barnen är lediga från skolan. Har lite för mycket jobb inbokat för att kunna ta mig helt ledigt, tyvärr, men vi ska försöka hitta på lite skoj mellan varven.
Lite träning ska jag också hinna med. På onsdag blir det träning med G2-orna som vanligt och till helgen ska jag iväg på kurs för Jens Palmqvist i Sörmland. Har hört mycket gott om honom så det ska bli riktigt kul!
Enligt Labradorklubbens webbsida har följande ekipage gått till final efter dagens mocktrial på Labradormästerskapet i Östergötland. Vi håller tummarna lite extra för Lotta och Chelsea (Thorsvi Arran), Helena och Annie (Justlike Annelini) och Karina och Sushi (Djurbergas Farndale Moor). Heja tjejer och lycka till i finalen imorgon!
| SJ(j)CH Garronpoint Arron Anki Andersson |
| Mincer’s Pint-O’Plain Helene Pettersson, Sorunda |
| SJ(j)CH Streamlight´s Fancy Choice Karin Thunander, Lidingö ”Stewards val” |
| SLCH Searover Cosys Kelly Maud Eklund, Eskilstuna |
| Djurbergas Jack´s Quail Inger Johansson, Bålsta |
| SJCH Hackihäls Dipper Marie Danielsson, Motala |
| Djurbergas Farndale Moor Karina Sellén, Flen ”Skyttarnas val” |
| Justlike Drottning Margrethe Marie Ahlgren, Stocksund |
| Justlike Anellini Helena Lindström/Sören Norén, Vänge |
| NJCH SJ(a)CH SJ(j)CH Moorman’s Look Nice Bengt Gustafsson, Deje |
| Moorman´s Hobgoblin Ale Calle Ahlsten & Cinna Wiberg, Nykil |
| Moorman’s T Oak Wolfgang Ronacher, Hagfors |
| Stenbury Black Myntha Mette Franek, Åkersberga |
| Bävermarkens Oboe Kerstin Björklund, Ånge |
| Thorsvi Arran Lotta Berquist, Tumba |
| Justlike Kronprincesse Mary Annelie Johansson, Avesta. |
| Willowridge Anna Stjärnhök Henrik Andersson, Västra Ämtervik |
Nej, inte tidningen med samma namn, utan mitt svarta lilla yrväder! Vi var och tränade hos Helena Lindström, Reedsweepers, idag, tillsammans med Märta/Jim och Ellis/Extra. Det gick strålande! Mocca var tyst, följsam, stadig och markerade riktigt bra. När Helena frågade vad vi ville träna så bestämde vi att spänna bågen en del. Vilket bl.a. innebar knepiga skottapporter och dubbelmarkeringar där vissa var på linje (den närmaste kastas först, den bortesta sist, hund 1 tar in den närmaste, hund 2 den bortersta och ska alltså över ett invittrat område). Svårt men kul! Helena sköt också studsande äggapporter, så kallade ”runners”. Som avslutning gick vi på linje på åkern medan Helena gick 50 meter ifrån, i en skogsdunge, och sköt och kastade. Så kasten syntes lite halvbra och apporterna landade dolt. Hundarna måste dessutom över ett vattenfyllt dike för att hämta dem. När vi gick på linjen skickade vi ibland tillbaka till gamla områden, trots att nya apporter just kastats eller skjutits ut. Så det var inte bara svårt att minnas alla markeringar, hundarna skulle också släppa störningar och gå dit vi skickade. Svårt men jättenyttigt!
Ja idag fick både mattar och vovvar bekänna färg! Jag är verkligen URDÅLIG på att markera när jag inte har en tydlig referens, något att fästa minnet på. När apporterna hamnar långt ute på en åker med gräs, inte ett träd eller en buske att ta hjälp av, då är det gräsligt svårt (hihi!) Men med stadiga Mocca vid sidan slipper jag ju oroa mig för knallningar så jag har i alla fall en chans att koncentrera mig på apporterna. På sikt kanske jag kan bli lite bättre. En förbättringspotential finns det, så mycket är klart!
Även när det gäller vovven finns det förstås en hel del som kan och ska bli bättre. När det skjuts roliga skottapporter går Mocca upp i varv en smula. Det märks inte vid sidan, men när jag skickat henne och medan hon är i arbete blir hon lite lätt lomhörd för stoppsignalen. Flera stopp satt riktigt bra idag, men några var för sega. Jag fick ta i lite så vaxpropparna lossnade och hon behagade lyssna på mig, underverket.
Annars är hon naturligt följsam, lätt att styra och jag fick till ett par stopp + ut som funkade bra. Men stoppsignaler och andra följsamhetsövningar med stark retning (skott o kast) ska vi jobba mycket med under vintern. Sen ska vi förstås lägga mycket tid på teckenträning och närsök som vi i princip bara har börjat med. Så det finns en hel del att bita i. Men det är en ren fröjd att träna den här lilla hunden så att listan är lång känns bara kul!
Avslutningsvis önskar vi alla som startar på Labbemästerskapet i helgen ett stort LYCKA TILL! Vi håller tummar och tassar!
Trevlig helg!
