Sol, vind och vatten…

Redan mitten av juli och halvvägs genom sommarlovet. Vinbären och hallonen mognar och är snart färdiga att plockas. Jordgubbarna sjunger på sista versen. Gräset växer alldeles för fort för att det ska kännas kul. Ett par dagar efter det att vi har klippt ser det ut som en djungel igen. Hopplöst! Vi borde vara i full gång med att måla om staketet. Men hur tusan ska vi kunna det när det bara regnar hela tiden? Det får kanske bli nästa års projekt, även om det borde göras så snart som möjligt.

Den här sommaren lär gå till historien som en av de blötaste och kallaste någonsin! Bilden på mina leriga stövlar här intill är tagen på FRK Gävle Dalarnas WT på Kybacka Gård den 9 juli. Bara ännu en av ett oändligt antal dagar då allt varit blött, grått och ruggigt den senaste månaden.

Vi gjorde en medioker insats på tävlingen. Hade kanske lite otur på någon ruta, men framför allt var vi tröga båda två. Jag handlade henne rätt uselt och hon jobbade utan drive. Men ingen av oss gillar passivitet i regn, så är det bara. Och på WT blir det ju mycket väntan på rutorna. Kul och socialt när vädret är bra. Mindre roligt när det är skitväder. Men oavsett det så kändes det bra att vara ute och tävla igen! Vi vässar klorna och tar nya tag! 🙂

Just nu är siktet inställt på några B-provsstarter för att försöka ta den tredje elitettan. Jag blev bortlottad till de första proven, men förhoppningsvis har jag bättre tur framöver. Det nya systemet, SSRK Prov, sägs vara mer rättvist än det gamla. Det ska tydligen känna av vilka som har kommit med eller blivit bortlottade så att ingen blir bortlottad ”i all evighet”. Om det stämmer hoppas jag det blir provstart även för mig och Mocca snart. 🙂

Vi gör lite annat också, utflykter med familjen till exempel. 🙂 I helgen som gick hade vi en underbar dag på Gräsö! Solen strålade, vinden var ljummen och fläktade skönt. Både vi och hundarna njöt för fullt i den vik vi upptäckte av en slump. Dit lär vi åka fler gånger!

Däremot blir det ingen gemensam Norrlandstrip på grund av jobbkrockar. 😦 Resten av familjen kuskar i alla fall upp några dagar medan jag håller fortet på hemmaplan, jobbar och ägnar mig åt trädgård och hundar.

Glad midsommar!

Oj då…

… det var visst ett tag sen det hände något här i bloggen. 😉 Kanske det blir tätare inlägg framöver eller bara sporadiska inhopp. Vi får se! Lägger in några bilder med korta texter som får illustrera månaderna som gått. Allt roligt ryms förstås inte på bild, men jag har bland annat gått valpkurs hos Reedsweepers med Troll och varit på valpträffar med kullsyskonen hos bästa uppfödarna, Anita och Jörgen Norrblom, kennel Thorsvi. Mocca och jag har kursat för Jens Palmqvist och Sofia Larsson på Lilla Träskaten, varit med träningsgänget hos Lena Bratsberg och på Gryt, samt tränat själva och med kompisar i lite olika konstellationer. Det har definitivt hänt en hel del på fyra månader, vintern har blivit sommar och Troll har blivit unghund. I nästa vecka blir han 7 månader och barnen får sommarlov!

Önskar er alla en skön sommar! 🙂

23 februari. Vi hade fortfarande lite snö, fina vinterdagar med sol som började värma. Hundarna var ute mycket i trädgården. Frida kunde fortfarande lyfta Troll!

16 mars. En trevlig träning med Märta i hästhagen. Mocca var förstås ringrostig efter att  ha stått still så länge, men jobbade på rätt bra. Skoj att vara igång med träningen igen!

23 mars. Titthålskastrerade Mocca. Operationen gick bra och hon återhämtade sig snabbt och utan komplikationer.

4 april. Troll börjar visa vilken fin näsa han har! Här hittade han en ”före detta” fågel och kom in med lite fjädrar.

 

12 april. Har gått till sjön med hundarna några gånger för att vänja Troll vid vattnet.

27 april. Utflykt till vackra Hammarskog. Troll börjar bli en stor kille!

9-11 maj. G2:ornas årliga träningscamp på Gryt. Härliga dagar med bra träning, god mat och dryck och trevligt sällskap!

15 maj. Lasses nya kärlek, snyggingen Yaris. I sanningens namn är vi lite småkära i den allihop. 😉

17 maj. Startade på mocktrial i Hofors med Mocca. Det gick åt pipsvängen. 😉 Men vi kommer igen!

20 maj. Ingen mer kattskit under trädäcket… Lasse fick den lysande idén att använda våra gamla kompostgaller!

21 maj. Troll har insett tjusningen med vatten. Allra kuligast är såklart att sno bollar från de stora… 😉

22 maj. Svårt att klippa gräsmattan när den är full av vackra blommor, en och annan bukett blir det.

5 juni. En knippe hundar på trädäcket.

Veckorna som gått

Troll blev 12 veckor igår och växer så det knakar. Att döma av rapporterna på Facebook är K9:orna ett gäng kavata, sociala, nyfikna och pigga små krabater som tar för sig av livet. Precis som små valpar ska! 🙂

Med ålderns rätt (?) har Troll börjat bli lite uppkäftig, han bjäbbar emot när de stora försöker uppfostra och morrade tillbaka när Musse sa ifrån på skarpen häromdagen. Men hon är ju för snäll och kan inte alls uppfostra så den biten får jag hjälpa till med. Han är snabbtänkt, följsam, mjuk och lättkorrigerad – jag har lyckats få till några vältajmade korrigeringar som han har tagit till sig direkt. Jättebra! Samtidigt är han ett busfrö och en riktig röjare, när han får tillfälle. Han gillar att kampa, skakar leksaker och trasor och suger gärna tag i moppen när jag städar, morrar och stretar emot. 😉 Men han är lätt att få ner i varv och är duktig på att koppla av. Han sover i sin bur hela natten och går gärna in och lägger sig där på dagarna också. Han får vara där när jag går promenad med de stora och när jag tränar med Mocca. Då stoppar jag in buren i bilen och låter honom vara i den. Med Musse som sällskap och med täcke på båda hundarna har det funkat hur bra som helst. Lagom temperatur i bilen trots kylan och båda hundarna har sovit gott medan jag och Mocca har tränat. Det känns skönt att han är så lugn och trygg och lätt att ha med överallt. En cool och go liten kille! 🙂

Mocca och jag har som sagt tagit upp träningen igen. På onsdagarna kör vi med träningsgänget och på helgerna blir det ibland träning i andra konstellationer. I veckan blev det dessutom ett pass hos Helena Lindström, Reedsweepers. Jag har inte tränat för instruktör sen i somras så lite ringrostiga är vi, men Mocca jobbade faktiskt bra. Kul! 🙂 Simträningen som vi testade bestämde jag mig däremot för att lägga ner. Dels tycker Mocca inte det är så kul, dels är det rätt dyrt och pengarna behövs till annat.

Musse tränar jag däremot väldigt sparsamt nu i kylan, jag vill inte slita på hennes leder. Även om hon faktiskt vare sig är stel eller visar tecken på hälta eller smärta. Hills j/d (dietvarianten) som hon får sen i höstas har verkligen gjort underverk! Men kyla och fruset underlag sliter trots allt en del, så tills vidare får hon nöja sig med promenader och lite sparsam apportering någon gång ibland. Hon väger 31,5 kg, något kilo för mycket kan jag tycka, men utan regelbunden träning är det svårt att få henne slankare. Hon får redan ett dietfoder och en ganska sparsam fodergiva. Men hon ökar i alla fall inte i vikt, trots att hon är kastrerad och börjar bli lite till åren. Hon ligger stadigt på 31-32 kg och det får jag nog vara nöjd med.

Mocca väger 26,7, men lär troligen öka lite varefter hon bygger muskler. Just nu är hon rätt tunn. Troll vägde in på 9,2 i fredags, ungefär 11,5 veckor gammal. Det är faktiskt nästan identiskt med mamma Mocca som vägde 9,5 kg som 12-veckors valp.

Det har varit ganska bistert vinterväder en tid, om än inte lika eländigt kallt som uppe i norr. Men lite i kallaste laget för några vettiga uteaktiviteter med Troll. Nu när det äntligen har blivit lite drägligare temperaturer så vi ska ta upp koppelträningen igen och göra lite utflykter. När det var som kallast körde vi några minipass i köket. Kontaktövningar, lite följsamhet och position vid sidan och så har jag testat hans intresse för apportering genom att rulla en boll, släppa iväg honom och se hur han beter sig. Det har varit lite ”split vision” över det hela :-). Fast sista gången sprang han faktiskt iväg och hämtade bollen, kom tillbaka med den och fick en liten godisbit i utbyte mot bollen. Efter tredje försöket droppade han bollen i mitt knä och tiggde godis. Han är inte direkt trögtänkt, Trollungen. 🙂

För övrigt så längtar vi efter vår… kan den inte komma snart? Talgoxar och grönfinkar har i alla fall börjat fila på sina vårsånger. Alltid nåt! 🙂

Två veckor med valp…

.. och sömnbristen har bitvis varit monumental. Men jag skådar ljuset i tunneln. Troll har börjat sova bättre på nätterna och buren jag köpte visade sig vara en lyckträff. Jag körde med en hage i början, precis som till Mocca, men Troll är en envis och företagsam liten filur. Han tyckte att världen utanför hagen var betydligt roligare och klättrade helt sonika över. Exit hage, entré bur alltså. Efter en kort inkörningsperiod har han börjat vänja sig och sover nu riktigt bra i den. Jag har flyttat upp till sovrummet och njuter av att äntligen få sova i min egen säng igen, på min sköna tempurmadrass. Underbart! 🙂

Andra nyheter från veckan som gick: Träningsgänget startade upp säsongen med en bra träning på Unsta, åt en god lunch och planerade diverse aktiviteter: träningar, kurser och annat skoj. Härligt att vara igång igen och väldigt skoj att träffa de andra! Det var ett tag sen sist… Mocca och jag är rätt ringrostiga, båda två. Men vi är förhoppningsvis snart med i matchen igen. 🙂

I veckan var vi också på Uppsala Hundsim. Planen är att låta Mocca simma regelbundet ett tag för att bygga upp kondition och muskler, hon har ju tappat en hel del under sin mammaledighet. Det är såklart lite ovant i början att simma i bassäng, men vi ska testa en eller ett par gånger till så får vi se sen.

Jag har varit ute och kört lite linjer och närsök med Mocca och småtränat Musse ett par gånger. Båda uppskattar verkligen att få komma ut och slippa den svarta lilla pestråttan därhemma en stund. Troll är ett riktigt busfrö och ligger i ordentligt för att få fart på tanterna. Eftersom han gärna bits och inte precis ber om ursäkt för sitt beteende så tycker såklart M&M att han är rätt hopplös mellan varven. 😉

Och Troll har börjat i förskoleklass, dvs. jag har börjat träna sånt som alla små trollungar behöver kunna: Sitt, nej, att komma när jag ropar eller visslar i pipan, att det inte är okej att bitas, sno mat från de andra hundarna eller hitta på ofog. En kombination av uppfostran och väldigt grundläggande lydnad. Mycket kontaktövningar blir det såklart, belöningar när han gör rätt och mycket närhet och kel. Lite lek ute ibland, men utan de stora hundarna. En del bilåkande för att hålla vanan uppe. Nästa programpunkt är att börja träna med koppel, korta promenader utanför tomten till att börja med. Han är snabbtänkt och lär sig fort så det är väldigt roligt att träna honom!

Ja, de här två veckorna har gått fort. Imorgon blir han 10 veckor, min fine kille! Hög tid för mig att ta tag i jobb och andra måsten igen. Får vi bara vara friska så ska det nog gå bra! 🙂

Trolltider!

Så har han anlänt, vår trollunge. Thorsvi Kilkerran (e. Cynhinfa Hamik, u. Thorsvi Glenburgie), till vardags kallad Troll, har varit införlivad i flocken sen i måndags. En härlig, frimodig, nyfiken och glad liten krabat. Han utforskar hus och trädgård, provsmakar allt, inklusive oss 😉 och är väldigt kul att umgås med. Bullrande centraldammsugare, diskmaskin, hushållsassistent, skramlande kompostgaller eller något som faller på golvet bakom hans rygg – inget verkar få honom ur balans. Han tittar, går ibland fram och undersöker och sen är det bra med det. En skön och obekymrad inställning till ljud och händelser som jag hoppas ska bestå med tanke på hans framtida karriär som jakt- och provhund.

Det är roligt att se hur han blir lite frimodigare för var dag, både när det gäller Musse (som börjar få lite svårt att värja sig så jag hjälper henne när det behövs) och sin ömma moder. Mocca är ju ett busfrö av födsel och ohejdad vana och bara han låter bli att försöka snutta så bjuder hon gärna upp till lek. Troll tar för sig alltmer i lekarna, så pass mycket att jag numera står beredd och särar på dem när det börjar gå för vilt till. Ingen av dem ger sig, båda ger järnet och är precis lika stolliga när de busar! När Troll har fått grepp om läppen eller örat på Mocca förstår jag att det gör ont, men hon ser bara till att få loss honom. Men vill han kampa om en leksak eller försöker brotta ner henne, då svarar hon upp direkt. Tokmorsan! 😉

Nåja, jag har koll på läget. Och i grunden måste jag säga att det är kul att det är lite drag i grabben. Att han inte ger sig, att han försöker vinna över sin mångdubbelt större mamma. Som faktiskt morrar ordentligt ibland när hon tycker han ska lägga ner. Ett tufft litet Troll! 🙂

Han är samtidigt jättego, kelig och mysig och gillar att hänga med oss tvåbeningar när de stora hundarna är ”satta på undantag” för att få lite lugn och ro. Ofta lägger han sig och sover i närheten. En trevlig egenskap!

Bilåkningen hem från Storsten gick utmärkt och dagens lilla rundtur i Uppsala med stopp för tankning gick också utmärkt. Inte ett pip. Han lägger sig bredvid Mocca och vilar eller sover. Det är lyx att ha en äldre, lugn hund med som stöd och trygghet. Det blir en väldigt bra introduktion till bilåkningen för honom.

Ja, vi är väldigt glada och nöjda med våra lille kille så här långt. Rapporterna från övriga valpköpare är också positiva. Jag har skapat en egen sida för K9-kullen på Facebook där vi kan dela med oss av vardagshändelser, utbyta erfarenheter och kolla hur det går för kullsyskonen. Så här långt verkar alla nöjda och valparna har funnit sig väl tillrätta i sina nya hem. Det känns väldigt bra! 🙂

Är så glad att Anita och Jörgen, kennel Thorsvi, ville ta en kull på Mocca och har tagit så väl hand om henne och småttingarna. Tack! 😀

Snart är det dags!

På måndag hämtar vi hem Mocca och vårt nya lilla stjärnskott, Troll! Kennelnamnet är Thorsvi Kilkerran för precis som övriga hundar från kennel Thorsvi har han såklart ett whiskynamn.  Troll är en väldigt go och härlig kille, nyfiken, orädd och social. Han är ganska stor med rejäla tassar och kraftigt huvud. Världens sötaste! 🙂 Det blir spännande att se hur snabbt han anpassar sig till sin nya flock, men han verkar vara en trygg liten filur och dessutom hänger ju mamma Mocca med så jag tror det kommer att gå hur bra som helst.

Frida och jag var och kikade på valparna en sista gång innan de flyttar från Storsten till sina nya hem. Lovisa är fortfarande förkyld och fick stanna hemma, men vi håller tummarna att hon kan följa med på måndag istället.

Lite bilder från dagens besök finns i galleriet. Det var fint och soligt, men ganska kallt idag så valparna var bara ute en kort sväng, men då passade jag på att fota lite. Kul att få några utomhusbilder till omväxling!

Förutom att kika på valparna tog vi med oss bästa lånehunden Speys och lämnade tillbaka henne. Det har varit toppen att ha henne här! En go kompis som hållit oss sällskap i soffan när vi varit sjuka och en härlig hund att ha med på promenad och träning. Vi kommer att sakna dig Speys! 🙂

 

Julträning

Gick en sväng med familjen idag och passade på att träna lite med Speys och Musse. Båda var så glada över att få göra något annat än att bara gå promenader. 🙂 Ska försöka ta mig ut flera gånger/vecka nu när jag är ledig, så länge väder och vind medger. Idag gjorde jag det enkelt för mig – fast inte helt plättlätt för vovvarna. Slängde ut apporter i rätt bökig terräng medan jag gick och utan att hundarna såg. Vi fortsatte en bit och sen fick hundarna ta in apporterna. Efter det tog familjen hundarna och gick ut ur skogen, ut på vallen, medan jag stannade kvar och gjorde i ordning ett sök. Sen gick jag ut till de andra och skickade hundarna från vallen, från lite olika vinklar, men de var tvungna att ta sig igenom slån, nypon och annan tät vegetation. Det gällde att ha näsan på från början för att inte missa de små kaninbollarna som var gömde i täta buskage. Längre ut i området låg dummisar. Kunde notera att Speys (precis som Mocca) inte bangar för täta, taggiga snår: hon började med att ta in apporterna som låg närmast. Medan Musse, som inte direkt gillar taggiga buskar, tog sig igenom buskaget på väg från vallen och in i skogen, men sen drog hon vidare och plockade sina apporter längre ut. Tja, nu spelar det ingen roll när det gäller Musse, men det är ju bra att Speys jobbar ”by the book”. 🙂

Sen är det faktiskt riktigt kul att Musse har blivit en så pass bra parhund. Idag kan hon utan problem sitta passiv när den andra skickas, för att sedan gå ut och jobba med bra motivation när det är hennes tur. En milsvid skillnad mot när hon var yngre och hade en hel myrstack i baken. Ska dock tillägga att skott och/eller vilt drar upp tanten några snäpp, då blir det lite myror i brallan i alla fall. 😉

Jag har förresten hittat ett sätt att ”peppa upp” träningen lite, i brist på skott som ju inte funkar när man tränar så här nära stan. Vi har plockat ut ”pipmojängerna” ur  mjukisdjuren som vi har gett till Moccas valpar eller sparat till vår egen valp. Mest för att man blir knäpp om man ska lyssna på sjuttioelva olika pipljud hela dagarna. Ren omtanke om kennelmamman och oss själva alltså. 😉 Det är vita plaströr i lite olika storlek och när man blåser i dem får man en rätt okej ”lockpipa”. Just nu har vi tre olika: från ett ljust pipljud till en mörk ton som påminner om en and. Den sista tog jag med mig idag och blåste i några gånger när jag la ut söket i skogen och hundarna var med familjen ute på vallen. Enligt rapport hade de väldigt bra fokus! En gubbe som gick förbi höll på att vrida huvudet ur led när han hörde mig gå och bröla i skogen, men sånt får man bjuda på. 😉 Planen är att använda pipan för att förstärka minnesbilden för hundarna om vi till exempel först simulerar en drive och sen jobbar åt annat håll innan apporterna ska hämtas in. Ska bli kul att testa när vi är några som kör tillsammans. 🙂

Några bilder från i dag finns i galleriet.

Till er alla…

Små pirayor

Idag var jag på Storsten och hälsade på Mocca och valparna igen. Oj vad det har hänt mycket på en vecka! Ögonen har mörknat och det bebisblå är borta. Tänderna används flitigt – aj! – och nu börjar de få tryck i käkarna så det känns rejält när de biter tag i tår, fingrar eller vad de nu råkar få tag i. Riktiga små pirayor! De är väldigt aktiva när de är vakna, busar med varandra och klättrar gärna upp i ett knä för lite gos eller provsmakning. 🙂 Men de slocknar snabbt igen, än så länge orkar de inte vara vakna några långa stunder i taget. Därför blir det rätt många bilder på sovande valpar.

Dagens bildskörd finns i galleriet.

Mocca får såklart också massor av gos. Hon blir så glad när jag kommer, vill vara nära och kela och sätter sig gärna i mitt knä för att bli kliad. Mysigt! Idag hade jag med ett par små tuggknutar till valparna, men de föll även morsan i smaken så hon sög tag i en och ville ha lite dragkamp. Valparna såg lätt förvånade ut: men vad gör du mamma? medan Mocca och jag kampade och drog åt varsitt håll i knuten. Härligt att se henne så glad och busig!  🙂

Förutom att mysa med hundarna blev det trevligt umgänge med Anita och Jörgen, samt Kimmis matte Helena och hennes kompis Britt-Marie som var och kikade på valparna. Helena ska ha en parningsvalp som B-M ska vara fodervärd till. Mycket hundprat blev det… kul! Jag ser fram emot kommande valpträffar när vi ses igen!