Veckorna går så fort

Redan torsdag! Var tar tiden vägen? Det känns lite orättvist. Varför ska november behöva dra benen efter sig medan april springer iväg i 200 knyck? För att inte tala om maj, den månaden ser man knappt skymten av förrän den har passerat. Fullproppad med kursavslutningar, födelsedagsfiranden, jaktprov, helgdagar och andra trevligheter som den är. Svisch, så var det redan juni och dags för skolavslutning och sommarlov. Häpp! 🙂

Men än så länge är det faktiskt april, i alla fall i något dygn till. Valborgsmäss imorgon! Vi har lyckats dubbelboka oss både dag- och kvällstid: resten av familjen åker iväg på sillunch medan jag tränar hund, och sen ska Lasse iväg och spela på kvällen så jag och barnen får åka och titta på brasa på egen hand. Med lite tur så hinner vi ses lör+sön i alla fall. 🙂

Önskar alla bloggläsare en riktigt skön valborgshelg!

Duktiga ekipage!

Stort grattis till ett par duktiga Thorsvi-ekipage som varit i farten de senaste dagarna. Kicki och Treo har fixat en etta i ökl viltspår och Lotta och Chelsea fick ihop finfina 85 p i elitklass på FRK Östras wt igår. Superbra tjejer! 🙂

För egen del har jag bara gått promenader med vovvarna och inte tränat ett smack. Rätt skönt till omväxling. 😉 Har däremot hunnit med lite annat som att städa en del inne, tvätta, röja i rabatter, städa trädäcket inför inoljning, veckohandla osv. Så liiite nyttig känner jag mig i alla fall… 🙂 Nu blir det datorjobb en stund för att förbereda en del inför morgondagen.

Ha en trevlig söndagskväll alla vänner!

Campen i Värmland

I tisdags åkte jag och Mocca iväg till Ransbergs herrgård, i närheten av Munkfors, för att vara med på LRK Värmlands labradorcamp. Vi samåkte med Katarina och Speys, den senare utlånad av Anita eftersom Alliz tyvärr har brutit av en klo. Väderprognosen var riktigt usel så packningen bestod till stor del av riktigt varma, regn- och vindtäta kläder. Men det blev faktiskt betydligt bättre väder än befarat, till glädje för både två- och fyrbenta. 🙂 Rejält blåsigt och ganska kyligt visserligen, men en hel del sol fick vi också.

Vi var två grupper, en nkl/ökl och en ökl/ekl. Mocca och jag ingick i den senare. Engelsmannen Guy Bennett som skulle ha varit instruktör en av dagarna, drabbades som så många andra av den isländska vulkanförbannelsen och lyckades tyvärr inte ta sig till Sverige. Thomas Söderström ryckte in i hans ställe med kort varsel och var instruktör tillsammans med Jens Palmqvist.

Mocca och jag hade två roliga och givande träningsdagar med bitvis riktigt kluriga övningar. Att träna i en ökl/ekl-grupp innebär förstås att en del övningar ligger på gränsen till vad vi klarar av, men vi hängde faktiskt med riktigt bra och fick lite stöttning när det behövdes. Roligt och utvecklande! En del av övningarna hoppas jag kunna jobba vidare med här hemma, både själv och med träningskompisarna.

Har lagt in lite bilder i galleriet. Tack Ingela och LRK Värmland för att vi fick vara med! Och tack Thomas, Jens och alla deltagare för ett par jättetrevliga dagar!

Värmland nästa!

Slutspurtar med packningen. Om en halvtimme sticker jag och Mocca till Grillby, fiskar upp Katarina och Speys (Alliz är sjukskriven pga kloskada) och far sedan vidare till Ransjön, norr om Karlstad. Där ska vi vara med på LRK Värmlands Camp och träna för Jens Palmqvist och Tomas Söderström i ett par dagar. Ska bli jättekul!

Packningen är gigantisk och innehåller allt från champagne (för att fira lördagens triumf i glatt G2-sällskap) till leriga muckboots. 😉

En liten rapport och några bilder (om inte vädret blir för eländigt) kommer förstås i bloggen så småningom. Ha det bra, alla vänner!

Bästaste hunden

Brukar inte lägga in ”skrytbilder” på min fina tjej, men jag är så nöjd och glad över gårdagens prestation att jag gör ett undantag. 🙂 Bilden togs i veckan som gick, det var tyvärr mulet och småregnigt idag när jag var ute med kameran så det blev ingen vinnarbild med de fina priserna vi fick igår.

WT på Lidingö

Okej då, för alla er som väntar otåligt på ett inlägg i bloggen… här är en betraktelse över våra bravader på Lidingö. 😉

Mocca och jag debuterade i ÖKL idag, på SSRK/Östras workingtest på Lidingö. Kände mig som vanligt lite smånervös i förväg, men inte för att jag oroade mig för att Mocca skulle hitta på några tokigheter utan mer för ”sakens skull”. Jag ÄR alltid lite nervös när jag ska tävla, men tyckte ändå att jag hanterade nerverna rätt bra idag. Upplägget var bra, med lagom svåra övningar och utan onödiga ”fällor”. Östra är duktiga på att arra wt, där finns onekligen en hel del att lära! 🙂

Totalt ett hundratal startande, NKL var redan igång sedan ett bra tag när ÖKL och EKL hade samling vid 10-tiden. Jag gick ut med startnummer 76 och inledde med ruta 2. Beskriver rutorna i den ordning jag gick dem.

Ruta 2 – dubbelmarkering m. transport/stadga. Vi ställde upp vid en pinne, fick en inte alltför lång dubbelmarkering som landade i skogskanten, ganska öppet. Sedan transport med lös hund ca 6-7 meter till ny pinne varifrån man skickade till valfri markering när man själv ville. Mocca spikade båda. (20 p)

Ruta 3 – störningsmarkering + blind dirigering vid vattnet. Först en markering som landade kl. 15, bland några tallar. Därefter skott mot vattnet, kl. 12, där en dirigeringsapport skulle tas in. Apporten låg dold, bakom några buskar på stranden. Kraftig vind från vänster. Jag nejade markeringen, riktade upp och skickade. Mocca gick rakt, men lite till vänster om området och försvann ur sikte bakom några träd. Efter en kort stund dök hon upp en bit bort till höger på stranden. Blåste stopp, hon nitade på fläcken, höll henne ett par sekunder och berömde, la på vänster/ut och hon vände klockrent och gick rakt på apporten som nu låg perfekt i vind. Tjoho! Sen spikade hon den andra apporten, inne bland tallarna. (19 p)

Ruta 4 – dubbelmarkering i skog + stadga/koncentration. Två inte alltför svåra markeringar i skogsterräng, men man fick inte skicka förrän efter 20 sek. Här skulle man vänta in domarens kommando. Jag räknade lååååångsamt till 20 för att inte glömma bort mig och skicka innan jag fick tillåtelse (lite lurigt när olika domare har olika rutiner!). Mocca var helt stadig och tyst och fokuserade hela tiden på apporten innan jag skickade, sen spikade hon båda (20 p).

Ruta 5 – dubbelmarkering, först en kortare som landade i ett dike i skogskanten, därefter en ganska lång som landade helt öppet, ute på ett fält. Mocca började med att spika den långa och gick därefter på en fin linje mot den andra, men kom lite fel i vind och gick upp i skogen bakom. Jag vet att hon aldrig brukar gå några långa lovar, plus att det syntes att hon hade  en minnesbild av var apporten hade fallit innan jag skickade, så jag hade lite is i magen och avvaktade. Mycket riktigt så gick hon inte många meter, utan plockade bara lite vind och kom ner på rätt ställe, tog apporten i diket och kom in och lämnade av. (19 p)

Ruta 1 – blind dirigering lite på snedden i en skogsbacke. Apporten låg bakom en fallen trädstam i skogskanten. Lurig terräng, det gällde att ställa sig rätt vid utskickspunkten för att försöka få en någorlunda rak linje innan man skickade. Jag ställde mig på vänster sida om pinnen där jag tyckte jag hade bäst uppsikt och den bästa linjen och dessutom hoppades jag att hon skulle hamna rätt i vind. Riktade upp, peppade lite för att få fullt fokus och skickade. Hon gick rakt på, hamnade ca 1 meter från apporten, tog vind från höger som jag hade hoppats och spikade sin apport. (20 p)

Summa summarum 98 poäng och klassvinst. Hej hopp! 🙂 Är såklart jätteglad och otroligt nöjd med min härliga tjej!

Tusen tack till alla vänner som peppade och hejade fram oss idag! Och grattis till duktiga Göran och Millie (T. Littlemill) som debuterade i NKL med fina 83 p, samt till Lotta och Chelsie (T. Arran) som drog in fina 78 p i EKL. Dessutom vill jag skicka ett särskilt grattis till min kompis Kattis som trots otränad hund och nervdaller fick ihop hela 80 p i ÖKL. Starkt jobbat! 🙂

PS. Priserna glömde jag ju Tina! Vi fick faktiskt lite av varje, trevliga och bra att ha-saker från diverse sponsorer. Presentkort på valfri vaccinering (hos vet i Stockholm, lite opraktiskt just för oss som bor i U-a!), rygga i bra kvalitet (från försäkringsbolag), reflexväst (från annat f-bolag), liten första hjälpen-väska (från Albano), ett par tjocka ullfrottésockor i fin kvalitet (W. Borg) och ett par tunnare strumpor (minns inte märket). Inget tuggben dock, Mocca såg lite snopen ut när hon nosade omkring bland prylarna utan att hitta något som var till henne. 🙂 Men hon får självklart lite extra godsaker av mig istället.

Dan före dan

Ja, imorgon är det dags att tävla igen. Mocca och jag ska iväg på workingtest på Lidingö. Förra året gick det riktigt bra för oss, vilket var både jättekul och oväntat eftersom det var vår allra första tävling. Sedan dess har vi hunnit med några fler starter, men nu blir det å andra sidan premiär i ÖKL och betydligt svårare än förra året. Det ska bli jättespännande att se var vi står. Hoppas bara jag kan hålla nerverna i styr! 😉 Hur som helst så ser jag fram emot en kul dag och hoppas vi har vädergudarna på vår sida. En liten rapport kommer förstås i bloggen så småningom.

Önskar alla bloggläsare en trevlig helg!

Onsdagsträning i vårsol

I härligt vårväder körde vi dagens onsdagsträning hemma hos mig. Idag var vi i kanten av Hågadalen och körde markeringar, linjetag och närsök, dels på en översvämmad åker/vall, dels en bit in i skogen. Efteråt åkte vi hem till mig och fikade och åt smaskig chokladkaka i solen på trädäcket. Extra kul att Maria och hennes Speja var med oss och tränade idag. Tack alla för en jättetrevlig träning!

Några bilder från dagens träning finns här.

Morgonpromenad

Tog några bilder på hundarna i morse. Soligt och vackert, blåsippor här och var i skogen och massor av vårfåglar. Härligt! Enda invändningen var en kall, bitande vind, men det går ju att klä sig varmt. Hundarna passade på att ta sig en ”andra frukost” medan jag fotade, de gick och smaskade på älg-, har- och rådjursskit. 😉

Solig träning bland flygplan o mygg!

Idag var jag på en heldagsträning för Sören Norén och Helena Lindström. Det var kuperade, jättetrevliga marker i ett f.d. sandtag, precis intill Arlanda flygplats. På morgonen var det nära noll, dimmigt och en kall vind. På eftermiddagen strålande sol, nästan vindstilla och rejält varmt. De första myggen kläcktes tydligen idag för vi blev riktigt omsvärmade mot slutet, isch!

Vi var indelade i en NKL- och en ÖKL-grupp, jag och Mocca ingick i den senare. Vi började dagen med ett träningspass för Helena och avslutade med ett eftermiddagspass för Sören. Med Helena blev det momentträning av diverse slag: ganska långa linjetag mot målområden, därefter gömda bollar halvvägs som skulle tas in. Sedan utökades svårigheterna med störningsmarkeringar, skick över invittrade områden (de tidigare närsöksområdena) och dubbelmarkeringar på linje där den närmaste (först skjutna) skottapporten skulle hämtas in först, innan bumperapporten som sköts sist och längre ut togs in. Kluriga, men riktigt roliga övningar! Mocca jobbade jättebra under fm. Gick rakt och fint på linjetagen, fixade sina markeringar, tog stopp och närsökssignal och gick över invittrade områden utan problem. Men momentträning är ju det vi har jobbat med under vintern så det vore väl tusan om hon inte skulle har lärt sig ett o annat vid det här laget! 😉

Efter lunchpausen bytte vi instruktör och tränade för Sören. Nu blev det ett A-provsliknande upplägg. Vi gick på linje bland tallar och björksly, skulle skicka bakåt (mot tidigare kastade apporter och förberedda målområden), åt sidorna och framåt, ofta med dolda nedslag. Allt efter Sörens vilja…. 😉 Jag blev märkbart påverkad av värmen och fick lite hjärnsläpp ett tag. Hade svårt att hålla vissa markeringar när vi förflyttat oss en bit – hur fasen såg den där björken ut nu igen? Det fanns ju tusen andra, exakt lika att välja på. Suck. Mocca som normalt är stensäker på markeringar blev också påverkad av värmen, tappade lite skärpa och var inte lika följsam som hon brukar. Fick till omväxling ha ett litet ”utvecklingssamtal” kring vikten av att lyssna på stoppsignaler. 🙂 Och si, trots att hunden såg ut som en våt fläck på marken när matten kom älgande i terrängen för att göra en koppelkorrigering, tog hon därpå en klockren högerdirigering, ett stopp, en närsökssignal och spikade sen tennisbollen under en tall. En boll som de andra trodde låg åt ett  helt annat håll men som jag visste låg under trädet, just den bollen hade jag sett landa där. Kände mig rätt nöjd då, det erkännes, hehe! 🙂

Nu är jag ledbruten i ryggen, rödmosig av solen och gräsligt trött. Men jättenöjd efter en härlig träningsdag i trevligt sällskap!

Har lagt in lite bilder i galleriet om någon är intresserad så finns de här.